Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Fru Nordenflycht, Gyllenborg och Creutz
- Atis och Camilla
- Sommarkvädet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
psykologi, sökt teckna denna “stora“ kärlek, som Racine
skildrat i sina tragedier, men han hade grundligt
misslyckats både såsom psykolog och såsom språkkonstnär.
Creutz kom blott två årtionden därefter, och han lyckades.
Trots all onatur äro hans Atis och Camilla dock väsen av
samma art som Racines hjältar och hjältinnor, de äro fyllda
av dessas stora passion, den enkla, överskådliga
kompositionen med blott två huvudpersoner är också den racineska
tragediens, och språket äger ett musikaliskt välljud, som
förklarar den enstämmiga förtjusning, med vilken samtiden
mottog denna dikt. I detta avseende är språnget från Dalin
och fru Nordenflycht till Creutz det största i hela vår
litteratur.
Sommarkvädet.
Herdedikten är i viss mån också landskapsdikt, ty i
själva verket hava figurerna endast blivit insatta för att
giva landskapet mera omväxling. Men även inom den
egentliga landskapsdikten är Creutz den förste med sitt
Sommarkväde, som lästes redan i det tredje bandet av
Våra Försök. Visserligen hade fru Nordenflycht redan
förut skrivit fyra årstidsdikter, men hon var, som sagt, alls
icke iakttagare, och hennes dikter innehöllo inga
beskrivningar, utan blott moraliska reflexioner med anledning av
de olika årstiderna. Den första “beskrivande“ dikten är
därför Creutz’ Sommarkväde, där reflexionen inskränkts till
ett minimum. Karakteristiskt valde han den tid, som alltid
mest tilltalat nordbon — sommaren. Vintern, kölden, de
isbelagda fjälltopparna, den dystra furan, som sedan spelat
en så stor roll i svensk diktning, äro i själva verket
nykomlingar, som hava sin hemortsrätt på grund av
Montesquieus klimatlära och Rousseaus skildringar av alpnaturen.
Den svenska diktens äldsta nordiska landskap är
Mälardalens med dess späda björkar och dess idylliska insjöar,
och för så vitt Creutz’ landskap är svenskt, är det detta
han skildrar. Ett dylikt småtäckt sommarlandskap, vilket
liksom inbjöd till njutning, låg även för Creutz’ egen
naturell. Men han förmår icke att skarpare individualisera
det. Linnés vakna blick för verkligheten saknade han,
och hans sommarlandskap gör intryck av en rekonstruktion
ur minnet. Vad han skildrar är därför så att säga ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 08:16:25 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/huvudrag/2/0140.html
