Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Geijer och göterna - Resan till England - Återkomst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tankens främste hos oss, visserligen i sitt tankeliv
behärskades av den tyska nyromantikens filosofi, men ännu
i litterärt avseende hyllade en äldre uppfattning, närmast
den tyska nyklassicismen.
I politiskt avseende ådagalade den unge Geijer mycken
sympati för engelskt statsliv, där ju, trots den fria
författningen, konservatismen satt i högsätet genom
vördnaden för det hävdvunna, det nationellt egendomliga.
Engelsmannen var framförallt patriot, och säkerligen har åtskilligt
av den götiska patriotismen i Greijers framträdande även
engelskt påbrå. I breven till fadern möta vi uttalanden,
som bebåda det götiska programmet. Men för övrigt var
Geijer ännu ingalunda någon svuren konservativ. Han
sympatiserade snarast med den engelska reformrörelsen
och uttalade sig erkännande om den liberalism, som var
karakteristiskt engelsk och som hörde på en gång till
huvud och hjärta. Han hade i England, dit han
erkänner sig ha kommit med fördomar, funnit en
“republikansk enkelhet i seder, som andra blott känna ur böcker“,
han såg i det engelska samhället “ett mönster av sann
borgerlig frihet“, som, även om det ginge under, skulle
hedras i hävderna som det vackraste exempel nyare tider
kunnat uppvisa. Kärnan vore ännu frisk. Från den ena
ändan av världen till den andra finge man troligen gå,
innan man på något ställe funne det anspråkslösa sunda
förnuft, den vördnad för lag, det deltagande och den
insikt i fäderneslandets intressen, som så allmänt voro
spridda på denna gynnade ö. Han går så långt, att han
t. o. m. anser sig böra försvara sig mot att anses för
“angloman“.
Resan kom icke att utsträckas så länge som var avsett,
men fylld av rika, fruktbärande intryck återvände han
till fosterlandet. Under frånvaron hade han kallats till
docent i historia — tal hade även varit om docentur i
filosofi eller latin.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
