Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tegnér och hans efterföljare - Tegnérs studier - Tävlingsdikter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
omdiktning? Hur skall man eljes förklara, att han i sina 1808
hållna föreläsningar i “Aesthetiken“ på ett ställe talar om
“Mad(ame) Macbeths nattvandring“ — låt vara senare
även om Lady Macbeth. Det förra är väl en reminiscens
från den tidigaste lektyren. Och ännu i akademisången
skönjer man varma sympatier för den franska grund, varpå
Gustav III byggde vår bildning, liksom han i sin sista
stora dikt — Kronbruden — hyllar den gustavianska
skaldekonstens främste akademiker: Kellgren.
I ett brev till Franzén från mars 1837 betonar han, att
svenskarne icke ha rätt sinne för det tyska känslodjupet,
ännu mindre för det spekulativa djupet, och att hela deras
världsåsikt är mera besläktad med den franska klarheten
än med det tyska grumlet. Och han utför samma
tankegång vidlyftigare, delvis med samma ord, när han två år
senare på Franzéns begäran nedskriver några
självbiografiska anteckningar och förklarar sin “liderliga popularitet“
som skald därmed, att “svensken, liksom fransosen, i
poesien företrädesvis älskar det lätta, klara, genomskinliga;
även det djupa fördrar han, ja värderar, men det skall då
vara ett genomskinligt djup; han vill kunna se guldsanden
på vågens botten. — — — Härigenom skiljer han sig
från tysken, som till följd av sin kontemplativa natur icke
blott fördrar utan även föredrar det mystiska och nebulösa,
vari han älskar att ana något djupsinnigt. — — — Tyska
naturer, såsom Stagnelius och Atterbom, ehuru i övrigt
rika på poesi, få därför aldrig någon popularitet i Sverige.
Geijer själv, med allt sitt snille, är icke populär, utan så
vida han är klar, vilket ej alltid inträffar.“
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
