- Project Runeberg -  Huvuddragen av Sveriges litteratur / 3. 1800-talet /
123

(1917-1918) [MARC] Author: Henrik Schück, Karl Warburg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tegnér och hans efterföljare - Tävlingsdikter - Fridsröster

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Inflytandet från franskklassisk akademisk diktning
Tegnérs ungdomspoesi varar f. ö. långt efter att han
kommit under påverkan av tyskt tänkande. I Myhrmans
boksamling hade icke funnits någon tysk poet. Från den
även i Frankrike beundrade Ossiansdikten hade Tegnér
däremot redan på Rämen mottagit starka och varaktiga
intryck; dessa klinga fram bl. a. i ett ställe i sången Till
min hembygd
. — När han kom till Lund, började han
även studera tyska skalder, och betecknande nog synes den
mest “franske“ av dessa, Wieland, med sin lekfulla graciösa
poesi först hava intagit honom; Wielandska toner spela in
i det känsliga gravkvädet Vid en borgarflickas graf,
och detta behagfulla, en smula rokokoartade drag kan
spåras i hans diktning långt ner i tiderna.

Men sin avgörande inverkan övade tysk poesi på honom
genom nyhumanister som Schiller och Herder, främst den
förre. Man kan dagteckna Schillers inflytande på Tegnér
från den förres dödsår 1805.

Tegnérs uppfattning omvandlas nu från
upplysningstidens åskådning till den tyska kulturidealismen. Poetiskt
kommer detta närmast till uttryck i den tävlingsdikt
Kulturen, som 1805 fick hedersomnämnande i Svenska
Akademien och som tydligen är inspirerad av den Schillerska
dikten “Die Götter Griechenlands“, från vilken enstaka
vändningar direkt översatts. Prisandet av den helleniska
guldåldern med dess harmoni, dess idealism går här igen;
likaledes finner man drag ur Schillers brev om
människosläktets estetiska uppfostran, där skönheten betecknas såsom
en förberedelse till en etisk förädling för människosläktet
och den enskilde. Så ock i Konstnären. Den
uppfattning av kulturproblemet, som här uttalas, blir sedan
beståndande för Tegnér livet igenom.

Fridsröster.



Även i tävlingspoemet Försonligheten från 1806 —
senare omarbetat till Fördragsamheten (1808) och
slutligen till Fridsröster på 1820-talet — finna vi
Schillerska inslag; upplysningstidens och Lessings
fördragsamhetslära har här förknippats med den Schillerska allt
omfattande människokärlekens frimurarlära; och strofen:

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 08:16:45 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/huvudrag/3/0135.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free