Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Folkvandringstiden - Inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
s’
’■ s
16
•–– –
upp till Ostpreussen, följde sedan kusten norrut, till dess man nått
fram till den kortaste vägen till Gotland. Från Gotland styrde man
vidare över till Öland och det svenska fastlandet. Men den vikti-
gaste vägen var nog den östligaste, som ledde ned till det öst-
romerska riket och som från Svarta havet längs Dnjepr och Weichsel
förde upp till Östersjökusten. Ty det var på denna väg, som vi
mottogo de kraftigaste kulturfermenten. På denna väg hade goterna
troligen redan på ioo-talet e. K., säkert på 200-talet, trängt ned till
Sydryssland och där bildat ett mäktigt rike, som ägde bestånd,
ända till dess att hunnerna vid det nästa århundradets slut störtade
det och för en tid förvandlade goterna till ett lydfolk. Folkets
vidare öden äro bekanta. Sedan visigoterna fått boplats inom det
romerska riket, bröto de under Alarik in i Italien, skövlade Rom
och tågade därifrån till Sydfrankrike och Spanien, där de bildade
ett rike, som höll sig ända till den arabiska erövringen i början
av 700-talet. Ett annat gotiskt folk, austrogoterna, erövrade kort
före 500 Italien och grundade där ett gotiskt rike, som emellertid
blott blev bestående till århundradets mitt, då goterna besegrades
av den östromerske kejsaren Justinianus. Efter vad det förefaller
räddade sig spillrorna av folket upp till Alperna och Sydtyskland,
och såsom tyska språkforskare uppgiva lär bayerskan förete ett re-
lativt stort gotiskt inskott, vilket tyder på en jämförelsevis stark
gotisk folkblandning. Med all sannolikhet var det på denna väg,
som de gotiska sagostoffen kommo in i den tyska medeltidslittera-
turen. Men på Weichselvägen hade de redan förut från Sydryssland
nått fram till Norden. Såsom särskilt Bernhard Salin visat, stodo
goterna hela tiden i samfärdsel med stamfränderna vid Östersjön,
och det var från de sydryska goterna, som nordborna mottogo den
Ornamentik, som vi känna från folkvandringstiden. Men det var
även hos goterna, som runskriften uppstod, och det var från dem,
som den på 200-talet spred sig till Norden.
■■■ ■
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
