Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Folkvandringstiden - Germanernas historiska sagor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
så, att Wodan först fick se hennes skyddslingar, som i följd därav
segrade samt med anledning av det sätt, på vilket treas bedrägeri
utförts, antogo namnet longobarder (som enligt sagan skulle betyda:
långskägg). Särskilt ur en synpunkt är denna berättelse märklig.
Den återger utan allt tvivel en longobardisk tradition från den tid,
då folket ännu bodde i Östersjötrakten, i Nordtyskland eller Skan-
dinavien, således en tradition från något av de första århundradena
av vår tideräkning, men ej dess mindre finner man, att gudavärlden
är fullkomligt plastiskt utbildad — Wodan och Frea påminna så
starkt om Zeus och Hera, att man kunde frestas att kalla dem
olympiska, så vida man ej ägde en närmare parallell i den isländska
dikten. Den så individuella, rent mänskliga karaktären hos den
isländska gudavärlden förefaller av detta exempel att döma hava
vant redan gemensamt- germansk.
En annan longobardisk saga är till sin kärna fullt historisk: den
bekanta sagan om Alboin, som besegrar gepiderna, dödar deras
konung och äktar hans dotter, men dräpes av henne, sedan han
tvingat henne att dricka ur faderns huvudskål. Berättelsen är väl
omkring hundra år yngre än själva tilldragelsen, och man kan hava
grundade skäl att betvivla åtskilliga detaljer — särskilt episoden
°ni den hemska dryckesbägaren — men i huvudsak torde vi här
hava en historisk dikt.
Rik var den historiska sagan även hos franker och burgunder. 1-rank,ska
y’r 437 blevo burgunderna i grund slagna av hunnerna, och deras
konung Gundicarius (Gundahar), stupade; ungefärligen samtida med
Gundahar voro Godomar och Gislahar, som en nagot senare bur-
gundisk konung uppräknar bland sina förfäder, och enligt samma
uPPgift stammade de alla från en Gibika. Sexton ar efter detta
burgundiska nederlag inträffade en märklig tilldragelse: Attila, hun-
nernas store konung — som dock icke tyckes hava anfört hunnerna
i slaget mot burgunderna — befanns en morgon död i sitt tält,
han hade avlidit av en blodstörtning. Kvällen förut hade han hållit
bröllop med en ung kvinna Ildiko eller Hildiko,1 som på morgonen
Påträffades förskrämd och gråtande i konungens tält. Jordanes
nämner ännu ingenting om något mord, men en ungefär samtidigt
skrivande författare vet redan att berätta, att Attila under natten
dräpts av sin maka; ännu yngre historiker uppgiva, att hon mördat
Attila för att hämnas sin fader — med andra ord: sagan om Attila
röres här hop med sagan om Alboin. Denna förbands vidare med
traditionen om burgundernas nederlag, troligen ock med en berättelse
av rent fiktiv karaktär, och till sist nödgas vi antaga en saga av
1 Diminutiv av Hild.
ii
45
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
