Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Medeltidens avslutningsperiod - Unionstidens religiösa litteratur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
niga nunnornas tjänst. Några predikosamlingar — t. ex. de, som
Vadstenamunkarna Olavus Petri och Ulpho Birgeri för sig utarbetat
- äro skrivna på ett blandspråk; några ord äro svenska, andra
latin, vilket visar, att handskriften endast var avsedd såsom hjälp
för ett muntligt föredrag; detsamma antydes därav, att några predik-
ningar — exempelvis Clemens Petris — ofta hava svenska glosor
under de latinska orden.
Att medeltidens predikningar varit få, är, som förut nämnts, ett pro-
testantiskt misstag. Våra dominikanerbibliotek, vilka böra hava varit
synnerligen rika på homiletisk litteratur, äro tyvärr förstörda, men av
det bättre bevarade Vadstenabiblioteket att döma kan medeltidens
predikolitteratur i rikedom upptaga tävlan med legenden; den nu i
Uppsala befintliga samlingen av medeltidspredikningar, av vilka de
ojämförligt flesta tillhört Vadstena kloster, räknar över hundra voly-
mer. Visserligen är det svårt att avgöra, huruvida dessa samlingar
äro kompilationer eller självständiga arbeten, men så mycket är i
alla fall tydligt, att predikointresset varit synnerligen vaket inom
Vadstena kloster; de talrika predikningar, som hållits över svenska
helgon, måste med säkerhet hava skrivits av svenska författare, och
i en mängd andra fall är det tydligt, att svenska munkar författat
dessa predikningar eller åtminstone .bearbetat dem efter utländska
källor.1 Vi känna även namnen på dessa homiletiska författare.
Den mest berömde synes av några samtida anteckningar att döma
hava varit Johannes präst, men utom den väldiga foliant, som
innehåller hans predikningar, hava vi fullständiga serier de tem-
pore och de sanctis2 ■— av Vadstenamunkarna Jacobus, Clemens
Petri, Gerwinus, Johannes Borquardi, Olavus Petri, Henechinus,
Acho m. fl. Ännu 1556 skrev Johannes Pauli på Tavastehus, där
han då satt fången, en latinsk postilla i två band, vilken han till-
ägnade den landsflyktige ärkebiskopen Olaus Magni. Frånsett dessa
bevarade samlingar, hava vi underrättelser om andra, som nu ej
längre äro i behåll; så t. ex. citerar Johannes Borquardi icke blott
utländska och kända svenska predikosamlingar, utan även sermones
av Finvidus, Johannes Petri m. fl., vilka, så vitt jag vet, nu ej
längre existera. Över huvud får man genom dessa citat ett in-
tryck, att Vadstenapredikanterna ägt en ganska omfattande homile-
tisk lärdom.
1 Icke sällan angives det, då författaren är utlänning. Så t. ex. ägde Vadstena
kloster ett exemplar av Jacobus de Voragine’s predikningar. Författaren nämnes, men
därjämte omtalas, att svensken Olaus Göstavi hållit dessa predikningar, d. v. s. han
hade på svenska föredragit Jacobus de Voragine’s arbete.
2 Med sermones de sanctis menas predikningar på helgonens dagar, med sermones
de tempore predikningar på söndagar, juldag, långfredag o. s. v.
41 I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
