Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stormaktstiden - Naturvetenskapen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
natu r v ete n s k a p e n
¿FORMATIONSPERIODEN här i Sverige Astrono-
hade lika litet som medeltiden kunnat skapa mien’
en vetenskaplig forskning. Stormaktstiden
däremot har åtminstone lagt grunden till en
dylik, och då man bedömer det icke vidare
lysande resultatet, bör man taga hänsyn till
den svenska kulturens tillstånd före 1600-
talets insats.
Den naturvetenskap, som väl haft den
största betydelsen för det allmänna åskådningssättet, har, åtminstone
1 äldre tider, varit astronomien. Den första professorn i detta ämne
V1d Uppsala universitet var Laurentius Paulinus Gothus, som utnämn-
des redan vid universitetets återupprättande 1593. Hans ståndpunkt
framgår bäst av hans 1613 utgivna Cometoscopia, vari han vänder
S1g mot de »epikureer», som förneka kometernas egentliga betydelse.
Man kan ■— säger han här — icke »alla kometer i gemen hålla för
naturliga ting, utan man måste akta dem för idel mirakel och Guds
besynnerliga verk och under». Närmast vore de att anse som
”sannfärdiga tecken och förebud till yttersta domen». Vidare utgav
ban almanackor försedda med astrologiska profetior, och den läro-
bok, som av honom och hans efterträdare användes vid undervis-
ningen, var ännu den medeltida, Sacro Boscos Sphæra. Kopernicus,
Kepler och Galilei voro, som det tyckes, under förra delen av 1600-
talet knappt kända i Uppsala. Nämnas de, är det med ogillande.
Martinus Erici Gestrinius, som dog 1648, förkastade bestämt »Koper-
nicus’ såsom det synes orimliga och från den fysiska verkligheten
a*lt för avlägsna hypoteser om jordens rörelse och solens läge i
vårldscentrum». Sådan var uppfattningen ännu vid århundradets
niitt. Visserligen hade Martinus Olai Stenius redan i en 1611 ut-
given skrift, De incertitudine et vanitate prædictionum astrologi-
carum, opponerat sig mot den astrologiska vantron, men den fortsatta
Polemiken visar, att vidskepelsen levde kvar ännu till århundradets
221
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
