- Project Runeberg -  Illustrerad svensk litteraturhistoria / 2. Reformationstiden och stormaktstiden /
222

(1926-1932) [MARC] Author: Henrik Schück, Karl Warburg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stormaktstiden - Naturvetenskapen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

på sin egen gård och av egna medel inrättade ett
Spole blev även tillsammans med Bilberg ledare
slut, och teologerna fortforo att ogilla alla naturvetenskapliga hypo-
teser, som icke hade något stöd i bibeln.
Spole. Vår förste vetenskaplige astronom fingo vi först 1667, då Anders
Spole utnämndes till matheseos professor vid det nyinrättade
universitetet i Lund. I hans självbiografi slår redan 1700-talets
luft oss till mötes, och Paulinus’ tid synes ligga långt tillbaka.
Spole var född 1630, studerade först i Greifswald, besökte där-
efter åtskilliga andra tyska universitet, kom sedan till Uppsala,
där han blev informator först för en förnämlig bondes son, sedan
för några unga ädlingar, studerade »Feuerwerk» och navigation
samt reste 1664 utrikes såsom guvernör för några adliga disciplar,
Resan gick till Holland, England, Frankrike och Italien, och
överallt stiftade Spole lärda bekantskaper samt sökte att sätta
sig in i nyare fysiska upptäckter; särskilt intresserad var han av
glasslipning, vari han tyckes hava förvärvat sig en stor färdighet.
Resan varade i fyra år, och under denna blev han utnämnd till
professor i Lund. Han började genast med sin undervisning, och
denna var av en alldeles annan art än den gamla. I Paris hade
han förfärdigat en tub, som nu kom till Sverige, och i ett odaterat
brev till Stenbock talar han om en kvadrant, som han gjort, »på
vilken han kunde hava alla minuta och secunda oculariter, och
en tubum opticum av 32 folier, vilket allt han förmodar lända ung-
domen till nytta och fäderneslandet till beröm, särdeles efter som
han har några experimenter, som han gärna vill göra och med
Ricciolo och Cassino i Bologna communicera de motu terræ per
vibrationem perpendiculi».
Citatet visar, att Spoles undervisning ej blott, såsom förut, ut-
gjordes av katederföreläsningar, utan att hans lärjungar övades med
observationer, för vilka Spole själv förfärdigat astronomiska instru-
ment. Av hans brev till Stenbock framgår ock, att han på sin gård
i Lund byggt ett Observatorium. Det var fyra våningar högt, Spole
ville bygga till ännu två och på dessa sätta själva observatoriehuset,
vars tak skulle inrättas så, att det kunde öppnas åt alla sidor. Till
hjälp fick han ett anslag av 300 daler smt, men det övriga måste
han själv sätta till. Under kriget blev emellertid gården bränd, och
det enda, som Spole kunnat rädda, var några böcker och linnekläder.
I själva kriget tog han verksam del och tyckes ofta hava svävat i
verklig livsfara. Emellertid hade universitetet upplösts, och Spole
utnämndes därför (1679) till professor i Uppsala, där han nu började
samma moderna undervisning som i Lund och där han likaledes,
såsom vi sett,
Observatorium.
F
_ -

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 10:50:49 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ilsvlihi/2/0269.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free