Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Akademier och vittra sällskap
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ombildningen till en kunglig akademi gick lättast, ty detta kostade
ej ett öre, och genom ett kungligt brev av den 11 november 1728
förvandlades Bokvettsgillet till Societas regia litteraria et scientiarum.
Redan förut, i mars, hade man fått den mäktige kanslipresidenten
Arvid Bernhard Horn att åtaga sig den föga maktpåliggande platsen
som sällskapets præses illustris. Men den viktigaste punkten på
Benzelius’ program: förslaget att flytta societeten till Stockholm,
mötte redan inom gillet ett starkt motstånd och föll. Detta var
ödesdigert, ty därigenom att societeten stannade kvar i den impopulära
universitetsstaden, hade den i själva verket för sig avskurit alla
möjligheter att få några anslag. Benzelius gjorde emellertid ett försök.
I ett 1728 ingivet memorial begärde han för societeten rätt att ensam
utgiva almanackor. Men nu fick societeten erfara, vad det betydde
att tillhöra universitetet. Dess begäran om almanacksprivilegiet
avslogs, och i stället tilldelades detta, en tjugo år senare, den i
Stockholm verkande Vetenskapsakademien.
Anders Celsius, som efter Benzelius blev societetens ledare, kom
med ett annat förslag: att flytta antikvitetsarkivet till Uppsala,
sammanslå det med societeten och förvandla dess två assessorer till
societetens »pensionärer», den ena »in re litteraria och antiquitatibus
suecanis», den andra i fysiken och matematiken. Detta förslag, som
skulle hava gjort societeten till en humanistisk och naturvetenskaplig
akademi med verkligt arbetande tjänstemän, ledde heller icke till
något resultat. Societeten var icke populär hos de maktägande.
Celsius avled redan 1744 och hade förut genom en längre utländsk
resa hindrats att sköta societetens angelägenheter. Därtill kom
konkurrensen med den vida bättre utrustade Vetenskapsakademien i
Stockholm, som genast lade beslag på societetens mest betydande
medlemmar. Denna sjönk därför ned i ett slags letargi. Acta
kommo allt mer och mer på efterkälken och upphörde slutligen
alldeles. Det var ej att undra på, ty den uppgift, som societeten
satt sig före, hade av ekonomiska skäl blivit omöjlig. Enligt
statuterna skulle societeten sysselsätta sig med varjehanda inventa,
observationer och experiment i matematiska och fysikaliska
vetenskaper, vidare skulle sådana experimenta physica anställas, som ägde
någon nytta i det allmänna levernet och tjänade till förbättring av
landets kultur. Därjämte skulle astronomiska och meteorologiska
observationer göras, landets geografi noga studeras, och i det syftet
skulle societetens ledamöter på dess bekostnad resa omkring i landet
och genom korrespondens med lärde män skaffa sig ytterligare
underrättelser. Men till allt detta — och till tidskriften — fordrades
pengar, och några dylika ställdes aldrig till societetens förfogande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
