Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Akademier och vittra sällskap
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Det enda statsbidrag, som riksdagen bekvämade sig till, var, att den
till sällskapet avstod de gamla, obrukbara järnrör, som förut använts
till slottets vattenledning och som av societeten såldes för 9,000
daler kpt. Det var på räntan härav, som societeten skulle främja
vetenskapen. Sällan ha emellertid pengar blivit bättre använda.
1731 inlämnade en ung student, Carolus Linnæus, en begäran till
societeten att av dess besparade räntemedel erhålla ett anslag för
att företaga en naturvetenskaplig resa till den då ännu outforskade
lappmarken. Societeten sammanträdde och beviljade 400 daler kpt.
Det var ju icke mycket, men det var det högsta, till vilket societeten
kunde sträcka sig, ty efter denna utgift var hela kassabehållningen
ej mer än 1 daler och 19 öre. Därmed hade societeten givit det
första understödet åt Sveriges störste vetenskapsman och möjliggjort
en forskningsresa, som blev av epokgörande betydelse. Genom
konkurser o. s. v. sjönk emellertid societetens kapital, så att det 1774
ej utgjorde mer än 42 daler kpt. eller mindre än 10 kronor.
Vetenskapssocietetens hus vid St. Eriks torg i Uppsala. Samtida akvarell av okänd konstnär. Uppsala Universitetsbibl. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>