34 (Illustrerad svensk litteraturhistoria / 3. Frihetstiden)

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Akademier och vittra sällskap

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ledamot Dr. Olof Celsius åtog sig då bokstaven A, och något mer
än ett år därefter kunde han för societeten uppvisa konceptet. De
andra voro däremot ej lika snabba, och arbetet avstannade. Först
i mars 1738 beslöts, att man »skulle påminna membra och de andra,
som påtagit sig bokstäver till Lexicon suecanum, att de med det
forderligaste skulle inkomma med sina arbeten». Olof Celsius lovade
då att uppsätta en plan för arbetet. Men på hösten fattade
societeten ett nytt beslut på förslag av Ihre, som då var dess sekreterare,
att blott två av societetens ledamöter skulle utföra arbetet: om många
anlitades, skulle de knappt kunna enas om ortografien och
etymologierna. Societeten uppmanade då Ihre att »taga på sig det besväret
tillika med någon annan av de närvarande ledamöterna i Uppsala,
som därtill hade hälsa och krafter». Detta var det första uppslaget
till frihetstidens storverk inom den humanistiska vetenskapen, Ihres
Glossarium suio-gothicum, som emellertid drog vida längre tid att
utarbeta, än vad Ihre tänkt sig. 1750 trodde han det vara så
färdigt, att blott renskrivningen återstod. Men först 1769 kom det stora
arbetet ut av trycket, sedan riksdagen därtill beviljat ett anslag av
10,000 daler smt.

Vetenskapsakademien.

Vida gynnsammare ställd än societeten var den akademi, som
förlades till Stockholm eller Vetenskapsakademien. Hade Benzelius’
flyttningsplan verkställts, hade Vetenskapsakademien väl aldrig blivit
stiftad. Men nu var huvudstaden utan någon institution för de
vetenskaper, som mest omhuldades av de maktägande, de praktiska och
ekonomiska, och känslan av denna brist gjorde, att fem personer
den 2 juni 1739 sammanträdde i syfte att »medelst flitiga försök
och all möjlig uppmärksamhet söka att upparbeta, förkovra och här
i Sverige kringsprida kunskapen uti matematik, naturkunnighet,
ekonomi, handel, nyttiga konster och manufakturer». Om själva
förhistorien finnas två olika relationer, en av Linné och en av Höpken.
Den förra förefaller trovärdigare, och enligt denna kom uppslaget
från den store botanikern. Så snart jag — berättar Linné, vars
relation här i sammandrag återgives — 1738 hemkom från mina resor,
blev jag bekant med kapten Triewald. Vi talade då dagligen om,
huru en vetenskapssocietet borde inrättas i Stockholm, vilken på
svenska skulle behandla ekonomiska och praktiska saker. Ty ehuru
Triewald var ledamot av societeten i Uppsala, var han ej nöjd med
dess verksamhet, som resulterade i påvebrev, philologica o. d.
Däremot trodde han, att jag skulle kunna bidraga med rön i
naturalhistorien, och själv menade han sig kunna prestera mekaniska saker.
Toge vi så några goda hushållare till hjälp, så vore saken gjord.
Han berättade vidare, att baronerna Cederhielm och Bielke för en

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Sun Dec 10 10:51:16 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/ilsvlihi/3/0056.html

		Illustrerad svensk litteraturhistoria / 3. Frihetstiden / 34 (1926-1932) Author: Henrik Schück, Karl Warburg Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|