Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Inledning till frihetstidens diktning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
De båda motrörelserna i frihetstidens poesi.
1720-talets svenska poesi var således nästan uteslutande religiös.
Men ehuru Dalins uppväxtår inföllo under denna tid, var han
sällsport litet berörd av de religiösa rörelserna. Väl kunde även han
rimma hop andliga poem, men någon känsla, någon värme söker
man fåfängt i dem, och den insats, som han i början av det nästa
årtiondet gjorde i den svenska litteraturen, gick snarare i rakt
motsatt riktning, ehuru Argustiden sammanfaller med de våldsamma
religiösa brytningar, som jag förut sökt skildra. Med Dalin kom i
stället, såsom vi skola se, ett nytt ferment in i vår litteratur, den
rationalism, som sedermera utvecklade sig till upplysningsfilosofi
och upplysningsdiktning, under det att däremot de nya, religiösa
uppslagen, som mött oss i 1720- och 1730-talens andliga diktning,
vända tillbaka och utvecklas i fru Nordenflychts alstring. Därmed
stå vi vid början av de tvenne motsatta rörelser, som under
återstoden av 1700-talet skulle komma att bryta sig mot varandra och
som under annan form skulle fortleva också under det följande
århundradet.
* *
*
Förhållande till den tyska litteraturen.
Den karaktär, som frihetstidens litteratur fick, berodde till en
väsentlig del på de nya impulser, som nu kommo till oss från
utlandet — impulser, som under de olika årtiondena voro av en
ganska olika karaktär och som därför böra isärhållas. De
litteraturområden, som företrädesvis här komma i betraktande, äro Frankrike
och England. Italien, som förut, åtminstone medelbart, haft en
viss betydelse för stormaktstidens diktning, betyder intet för
frihetstidens, och även Tyskland träder nu i bakgrunden. Visserligen
uppehålla de svenska universiteten ännu förbindelsen med de tyska,
likaså den lärda litteraturen, egentligen dock blott filosofien och
den klassiska filologien, ty inom naturvetenskapen hade svenskarna
föga att lära av tyskarna. I huvudsak gör sig därför det tyska
inflytandet gällande inom den religiösa litteraturen. Från Tyskland
hade vi fått både pietism och herrnhutism, och de nyss omtalade
frikyrkliga psalmerna äro till en stor del översättningar från tyskan,
från Freylingshausen, Tersteegen m. fl. För den högre stående
diktningen betydde däremot den samtida tyska litteraturen föga,
och av de tongivande personligheterna är det knappt någon mer
än Gjörwell, som har någon tysk inriktning. Till en del berodde
detta väl på den tyska litteraturens avgjorda underlägsenhet under
den samtida franska och engelska. De tyska författarna under
1700-talets förra del voro nämligen knappt av de mått, att de kunde
göra sig gällande utanför det egna landets gränser — Gottsched,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 10:51:16 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ilsvlihi/3/0378.html
