Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Inledning till frihetstidens diktning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
diktningen fick han först senare, särskilt genom Thorild och Lidner, och
jag får därför i nästa del tillfälle att återkomma till hans insats.
Under stormaktstiden hade den svenska litteraturen stått under
ett starkt inflytande av den tyska. Med frihetstiden upphör detta
beroende, vad den mera kultiverade smaken beträffar, så gott som
fullständigt. I stället råka vi nu för första gången i kontakt med
Englands litteratur.
Den engelska litteraturen.
Under 1600-talet hade denna, praktiskt sett, varit okänd i hela
Europa. Visserligen voro författare som Bacon, Hobbes och Milton
bekanta, men endast genom sina latinska arbeten, och först omkring
sekelskiftet trädde England även med den på engelska avfattade
litteraturen fram i den europeiska kulturens förgrund. Till en del
berodde detta väl på de betydande författare, som England då
hade: Newton, Locke, Shaftesbury, Pope, Addison, Steele, Defoe
och Swift, men även på en viktig politisk tilldragelse: det
Nantesiska ediktets upphävande 1685. Genom denna våldsåtgärd drevos
de reformerta fransmännen i landsflykt, och av dem emigrerade
70,000 à 80,000 till England, där de efter revolutionen 1688 mötte
ett helt annat samhällsskick än i det absolutistiska Frankrike. Även
socialt och religiöst kommo de i en annan miljö än i det forna
hemlandet. De lärde sig nu engelska, översatte engelska böcker
på franska och verkade överhuvud såsom pioniärer för engelska
idéer. Därigenom att dessa nu framlades på det internationella
världsspråket franska, blevo de hela den civiliserade världens
andliga egendom, man började alltmer intressera sig för engelsk litteratur,
lärde sig engelska, och på så sätt kom det förut okända England
att under 1700-talet, vid Frankrikes sida, framträda såsom den
tongivande kulturmakten.
Newton.
Den största betydelsen för 1700-talets åskådningssätt hade nog
den store fysikern och astronomen Isaac Newton (1642—1727),
särskilt genom sin upptäckt av gravitationslagen, som han framlade
i sitt 1687 utgivna arbete Philosophiæ naturalis principia
mathematica. Över hela universum kastades därigenom en ny,
naturvetenskaplig belysning, som stod i bestämd strid med samtidens ännu
bibliska uppfattning, och det var denna nya världsbild med dess
konsekvenser, som så småningom blev hela det bildade 1700-talets.
Newton själv, som var en varmt troende kristen, avsåg väl icke
någon dylik religiös revolution, och icke ens i vetenskapliga kretsar
trängde hans världsteori genast igenom. Men på 1730-talet hade
själva grundtankarna, huvudsakligen tack vare Voltaires propaganda,
trängt fram till den stora allmänheten.
Genom Newton, som fulländade Kopernicus’ världskonstruktion,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 10:51:16 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ilsvlihi/3/0380.html
