Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Tegnér
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Men sanningen lever, Bland bilor och svärd
Lugn står hon med strålande pannan.
Förloras dess sak i Napoleons värld,
Dock vädjar hon tryggt till en annan.
Ej kvävs hon i graven. Kring himmel, kring jord
De skalla, de skalla dess eviga ord.
Denna impuls från Schiller blev för Tegnér den avgjort viktigaste
under ungdomstiden, ty den fortfor att allt starkare verka även på
den mognare skalden, och Böök har alldeles rätt däri, att »det finnes
överhuvud ingen författare, som Tegnér mottagit så bestämmande
intryck av, det finnes ingen, från vilken han direkt lånat så mycket,
och det finnes ingen, som så helt smälter samman med Tegnér själv;
mycket, som synes ha den mest oefterhärmligt tegnérska prägel, är
ursprungligen hämtat från Schiller». Det var egentligen genom
Schiller, som Tegnér mottog impulserna från den tyska idealismen.
Till denna kommo dock alltid han och nyromantikerna att intaga en
olika ställning. Både Atterbom och Geijer hade direkt utgått från
den tyska filosofien och hade på alla avgörande punkter brutit med
både den gustavianska och den eftergustavianska tiden. Tegnér var
däremot till sin läggning gustavian, bibehöll alltid denna karaktär och
upptog från den tyska idealismen blott de idéer, som kunde
sammansmältas med de gustavianska.
Krigssången.
Till denna med Tegnérs naturell så samstämmande schillerska
idealism sällade sig 1808 ett nytt betydelsefullt ferment. Det kom
genom det lömska ryska överfallet. Tegnér hade alltid hatat
Ryssland såsom despotismens egentliga härd och även såsom vår uråldrige
dödsfiende — ett hat, som han troget vidhöll in i det sista. Detta
hat fick nu sitt blodsdop, när tsaren — utan krigsförklaring och mot
avgivna försäkringar — föll sin trofaste bundsförvant i ryggen. I
Sveriges krig med Napoleon hade Tegnérs sympatier stått på
Frankrikes sida, ty med hänsyn till motståndarna syntes honom Frankrike
företräda frihetens sak, och i Englands kamp mot Napoleon såg han
blott en lumpen krämarpolitik, i vår egen snarast ett löjligt utslag av
inskränkt kunglig maktfullkomlighet. Nu blev hans uppfattning en
annan, och den romantiskt färgade patriotism, som funnits hos Gustav
III och Kellgren, men som under Gustav IV Adolfs frihetsfientliga
regering syntes slocknad, flammade nu upp hos den efterborne
gustavianen. I denna stämning skrev han Krigssång för landtvärnet, som
vanligen, ehuru knappt med full rätt, betecknats som genombrottet i
hans diktning. Såsom Böök visat, diktades den icke vid krigets början
(i februari eller mars 1808), utan först i november, då nederlagen och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 10:53:02 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ilsvlihi/5/0609.html
