- Project Runeberg -  Illustrerad svensk litteraturhistoria / 5. Romantiken /
543

(1926-1932) [MARC] Author: Henrik Schück, Karl Warburg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tegnér

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Nore intogs i det femte häftet av Iduna, och detta recenserades
— av Hammarsköld — i Swensk Literatur-Tidning den i oktober 1814.
Att beröra den politiska frågan var naturligtvis ej möjligt, ty detta
hade blivit lika mycket ett klander av Karl Johans nya politik som
av Tegnérs poem. I stället vände sig Hammarsköld mot stilen och
uttalade därvid i skarpare ordalag samma omdöme, som han året
förut fällt om Den gamle hedningen: »Man kan kalla detta
skaldestycke en poetisk transparent. Vid ett högtidligt tillfälle är det
uppställt, skimrande av ljus och glänsande färger, frapperande genom en
tillfälligt hänsyftande, kvickt funnen allegorisk komposition, men utan
den grundlighet i utförandet, den djuphet i idéen och det sammanhang
i motiverna, vilket allt den djuptänkande konstnären söker meddela
de alster, som äro beräknade på mera än ögonblicklig effekt. Den
härskande själsegenskapen hos Nores författare tyckes vara kvickhet
eller förmågan att uppfinna sinnrika likheter, och av denna poetiska
fernissa — om jag så får kalla det, vilket ger den poetiska diktionen
sin yttre glans — betjänar han sig med en egen skicklighet; skada
blott, att det tyckes, som om han trodde, att det i ett
konstverk alldeles icke mera behövdes.» Sedan följa några
detaljanmärkningar.

Tegnér bryter med nya skolan.



Såsom en fullt rättrogen nyromantiker hade Hammarsköld —
alldeles riktigt — funnit, att Tegnérs poetiska diktion visserligen ej
var den gamla skolans, men ej heller den nyas; vidare kände han
Tegnérs ovilja mot den tyska filosofien och litteraturen, vilket för
honom var nog att stämpla Nores skald såsom »ytlig», ty av
»kvickhet» var han icke någon beundrare, lika litet som Thorild och
nyromantikerna. Omdömet om Tegnérs poetiska stil blev därför —
även om det i viss mån träffade huvudet på spiken — likväl ensidigt
och orättvist. I själva verket hade dock Elof Tegnér från sin
eftergustavianska ståndpunkt yttrat sig nästan lika skarpt. Ett klander
av dem, på vilka han satte värde, tog Tegnér dock ganska lätt. Men att
en person, vilken såsom skald — och enligt Tegnérs mening även såsom
kritiker — var så undermålig som Hammarsköld, skulle sätta sig till
domare över honom — det kom blodet att svalla över. I Härbärget
skrev han därför mot kritikern en nidvisa — först kallad Lorenzo,
sedan Hammarspik — som sjöngs på melodien av Pehr
Enebomsvisan och är en tydlig imitation av denna, men för att vara av
Tegnér ej vidare kvick. Själv tillmätte Tegnér den nog ej något litterärt
värde; dikten var ett sällskapsskämt och bör såsom sådant bedömas.
Emellertid spreds den i avskrifter, gjorde, som det förefaller, en
stormande lycka och hallstämplade Hammarsköld som en ny Pehr

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 10:53:02 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ilsvlihi/5/0639.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free