- Project Runeberg -  Illustrerad svensk litteraturhistoria / 5. Romantiken /
577

(1926-1932) [MARC] Author: Henrik Schück, Karl Warburg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tegnér

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ville hon inga ord med honom skifta». Tjuv var nu vintern över hos Ring. En
gång, då han med dem for på isen till gästabud, brast isen under slädan, men
Frithiof drog upp slädan, hästen, konungen och drottningen. Då sade Ring: »Ej
månde Frithiof den fräkne starkare hava tagit till, fastän han här hade varit».
En annan gång redo han och konungen till skogen. Då de blivit ensamme, sade
sig Ring vara sömntung och vilja sova. Men Frithiof svarade: »Faren hem, herre,
ty slikt anstår bättre förnäma män än att ligga ute. Och då konungen hade
sagt sig det ej förmå, lades han neder och somnade fast med högt snarkande.
Tjuv satt honom nära och drog svärdet ur slidan, slängde det långt bort från sig.
En stund senare satte sig kungen upp och sade: var det ej så, Frithiof, att
margt kom dig i sinnet, det du dock väl emot stod? Och skall du därföre hava
här vördnad (anseende) med oss, ty jag kände dig sannerligen första kvällen, som
du kom i vår sal, och skall du icke så snart vid oss skiljas». Frithiof ville
emellertid draga sina färde, och en morgon klappade han på dörren till salen,
»där konungen och drottningen sovo tillika med många män», för att taga avsked.
Då sände kungen sina tjänstemän till att uppsöka dryck och mat, sägande: »I
skolen nu alla äta och dricka, förrän Frithiof far bort. Sitt ock du, drottning,
upp och var lustig. Hon svarade sig icke kunna så bittida äta, men kungen sade:
vi skola nu allesamman äta, och de gjorde så. Men när de hade druckit en stund,
då sade kung Ring: Här ville jag, att du vore, Frithiof, ty mina söner äro
barn till åldern, men jag är gammal och således icke fallen till att värja landet,
om någon söker till detta rike med ofrid». Då Frithiof vägrade, erbjöd Ring
honom sin hustru, ty han kände sig sjuk och nära döden. Detta anbud tog Frithiof
emot. Ring gjorde honom då till jarl, och kort därefter avled han. Arvölet efter
honom samt Frithiofs och Ingeborgs bröllop firades samtidigt. Men Helge och
Halfdan, förbittrade över, att en herses son äktat deras syster, började krig mot
Ringerike. I kampen drap Frithiof kung Helge, men Halfdan skonades mot
villkor att bliva Frithiofs herse i Sogn. Då gavs Frithiof kunganamn över Sogns
hövdingadöme, sedan han avhänt sig Ringeriket till kung Rings söner, och
därefter vann han under sig Hårdaland. Han hade med Ingeborg tvenne söner,
Gunthiof och Hundthiof, som blevo store män. Och ändas här nu sagan av
Frithiof den fräcke».

Det orientaliska inslaget.



Sagan har väl, såsom av detta referat framgår, en fornnordisk kolorit, men blott
den yttre koloriten, ty innerst är den icke fornnordisk, utan en medeltida
romantisk saga. De gamla germanska och nordiska sagorna hade haft en dyster, tragisk
färgton, hjältarna hade gått under i kampen mot ett förutbestämt, oblidkeligt
öde, och erotiken hade i dem knappt spelat någon roll. Här däremot ligger
huvudvikten på Frithiofs och Ingeborgs kärlek, något öde kämpar Frithiof ej emot, och
sagan slutar med de båda älskandes förening. I första delen av detta arbete
framhöll jag fornaldarsagans nära samband med den byzantinska romanen, vilken åter
var en ättelägg av den grekiska. En grupp inom denna hade uppstått genom
en förening av den erotiska berättelsen och äventyrssagan, och byggnaden är ganska
enkel. En ung man och en ung kvinna få vid någon fest se varandra och bliva
vid första blicken förälskade eller ock äro de från barndomen uppfostrade
tillsammans och hava alltid älskat varandra (såsom i Longos’ Daphnis och Khloë).
Därpå skiljas de åt, uppleva var för sig en mängd äventyr och bliva till sist
lyckligt förenade. I grova drag är detta innehållet i Frithiofs saga. Liksom
Daphnis och Khloë i Longos’ roman bli Frithiof och Ingeborg uppfostrade
tillsammans, skiljas åt, och sedan komma äventyren: Frithiof företager först den

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 10:53:02 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ilsvlihi/5/0675.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free