Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I - Åttonde kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
96’ ERNST LUNDQUIST
hade hon bara sagt för att inte bröllopet skulle bli
uppskjutet i onödan. Hon thade nog sett uppifrån
kabinettsfönstret, hur eleganta österhamnsdamerna voro,
då de gingo tvärsöver torget och sneglade upp till
hennes ruta — å, tio gånger elegantare än damerna i
V—^stad; och naturligtvis ville inte Yvonne dra skam
och nesa över sin man genom att låta överglänsa sig.
För att bli klädd som en av stadens lejoninnor, måste
man ju ekipera sig i Stockholm eller helst i Paris, och
då var det ju meningslöst att bara nämna ordet visiter...
Varför det? En Stockholmsresa var väl heller inte
hela världen. Ja, naturligtvis kunde man inte släppa
ut en sådan där liten toka ensam, men om hon bara
ville vänta, tills han fått den stora lastdragaren från
Stettin fullmatad med bräder och props, skulle han se
till, om han inte kunde följa sin lilla kissekatt till
Stockholm, men bara på ett par dagar, förstås... allting
fanns ju nu för tiden att köpa färdigt.
Yvonne skulle ögonblickligen .ha flugit honom om
halsen, om hon inte hängt där förut, och då konsul
och fru Herbert i följande vecka reste till huvudstaden
med en av Södra Sveriges eleganta båtar — Östersjön
låg lyckligtvis blank som en spegel —, stannade de ej
där i två dagar, utan i fjorton, och då de kommo
tillbaka, litet utvakade efter alla teaterkvällar, hade de
med sig två koffertar fulla av nya toaletter, av vilka
icke en enda var köpt färdig, och Yvonne hade gjort
av med nästan en hel årsränta av sitt kapital.
Sedan expedierades visiterna i ett kör, och det
befanns verkligen att stadens finaste familjer i snart två
månader suttit i spänd väntan på att få ta emot de
nygifta. Rike konsul Herberts unga fru togs överallt emot
med överströmmande vänlighet, ett par av de yngsta
löjtnantsfruarna slogo an på henne i oväntat hög grad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
