Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I - Åttonde kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LIVETS IRRGÅNGAR iOi
liten råtta i en vrå av den breda skinnsoffan och bara
se på, hur hans stora, välformade hand gled fram och
tillbaka över papperet. Inte ett ord fick hon säga, det
var åtminstone överenskommet, och ibland kunde hon
verkligen hålla sig tyst en hel kvart. Men då han
slutat ett affärsbrev och höll på att lägga in det i kuvertet,
kunde ingen makt i världen hindra henne från att
smyga sig på honom bakifrån och kyssa honom på den
bruna, duniga, muskulösa halsen eller på axeln eller
örat eller var det föll sig bäst och sedan blixtsnabbt
kasta sig upp i sitt soffhörn igen och se oskyldig ut
som en bebådelsemadonna.
Men en gång råkade förste bokhållaren, en ung,
onos-1ig herre, komma in just som hon fått sin man
baklänges i den stora skrivstolen och kört ner handen
innanför hans vida, mjuka, nedvikta krage och kittlade
honom i halsgropen, så att han nästan kiknade, och han
höll henne fast med sina björnramar, så att hon stod
där som i ett skruvstäd och skrattade långa
kroma-tiska skalor. Efter den händelsen började Tor på
allvar tala om, att hon hade för litet att göra, hon var
för ensam, hon måste skaffa sig några bekanta i staden
att sällskapa med på förmiddagarna. Det fanns just
ett par trevliga officersfruar, som levde i ungefär
samma gräsänketillstånd som hon. Ja, det var på tiden,
att herrskapet Herbert gick ut på sina visiter;
stadsborna hade säkert väntat länge på det, man var ju
redan i oktober.
Men då kom Yvonne med en massa undanflykter.
Hon ville inte umgås med en enda människa, hon njöt
allra mest av att få vara ensam med sin man eller
åtminstone veta, att han fanns i huset. Med visiter
följde bjudningar och fester och hon hade inga kläder, ty
hennes badortsutstyrsel dugde naturligtvis inte alls, det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
