- Project Runeberg -  Livets irrgångar /
110

(1934) [MARC] Author: Ernst Lundquist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I - Nionde kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

iio ERNST LUNDQUIST

en hemlig skatt, som jag inte ville att du skulle se.
Men det var inte alls menat som något
hemlighetsmakeri. Hade du bara frågat mig någon gång, om. jag
inte hade något porträtt av min förra fästmö, så skulle
jag genast ha gått efter asken. Du är ju min hustru,
inte vill jag dölja något för dig. Om hemmet är ett
tempel och du vet, att jag betraktar det så, det är för
mig heligare än alla världens kyrkor —, så är hustrun
det templets guddom, hon bor i det allra heligaste,
som just hlir det allra heligaste, därför att hon
reside-rar där, och vid hennes fötter vill jag lägga ner allt
vad jag äger inom och utom mig, i det förflutna och
det närvarande. Jag hade rent ut sagt glömt bort den
där asken, men i dag råkade jag på den, och nu vill
jag, att du skall ta den, bränna upp innehållet eller,
om du hellre vill det, förvara det som ett synligt bevis
på, att jag inte vill det skall finnas något, som står
emellan mig och dig, att du rår om mig helt och hållet
och att det inte finns någonting på jorden, som jag inte
skulle kunna offra för att få dig att riktigt tro på mig
och min kärlek — ja, utom Gunnar förstås.

Han hade lutat sig fram och såg forskande på henne,
som om han ville läsa de tankar, som rörde sig bakom
hennes panna, men hon satt med nedslagna ögon, hade
fattat hans hand och strök den mekaniskt.

— Ibland har jag också inbillat mig, sade han, att
du inte håller av mig riktigt, att jag på något för mig
obekant sätt har förverkat din kärlek; men den
inbillningen står i samband med, att du inte älskar vår gosse
så mycket som jag gör och som alla andra mödrar i
världen skulle göra. Jag resonerade som så: hon har
ingen riktig kärlek till barnet, därför att hon inte
älskar dess far. Det kunde inte finnas någon annan
förklaringsgrund, tyckte jag. Men det där var bara dum-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 20:01:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/irrgang/0112.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free