- Project Runeberg -  Livets irrgångar /
135

(1934) [MARC] Author: Ernst Lundquist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I - Elfte kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

LIVETS IRRGx\NGAR i67

— Det minns jag inte nu så noga... utgjutelser av
harm och förtvivlan, bittra förebråelser, alla .sådana
där överord man skriver i ett upphetsat ögonblick. Nu
är jag nästan glad åt, att ni inte fick det där brevet,
ty det skulle kanske ha givit er ett ofördelaktigt sista
intryck av mig. Orättvisor lämna ju alltid en tagg
efter sig, och jag var orättvis, det vet jag nu, eftersom
ni ändå hade velat komma. Men ser ni, jag var ju så
bortskämd med kvinnogunst, och jag hade aldrig tänkt
mig, att en sådan där liten flickunge skulle kunna stå
emot mig.

Det sista hade han sagt i en ton, som om hans vrede
låg och pyrde ännu så långt efteråt. Han kastade en
snabb blick på Yvonne, för att se efter om hon blivit
stött, men då han ej såg något tecken därtill, besinnade
han sig litet och sade sedan dröjande på orden, som
om han ej visste på förhand hur en mening skulle sluta,
då han väl börjat den:

— För resten var det hela ju inte bara en flyktig
förälskelse å min sida, hjärtat hade mycket större andel
i historien än min nöjeslystnad eller fåfänga. Jag
gick länge och tänkte på er, mycket längre än de par
tre veckor ni tänkte på mig, och jag minns, att jag
slutade mitt brev med att tigga och be er vänta på mig,
inte binda er vid någon annan, förrän jag kom
tillbaka om ett år eller så och hunnit få så ordnat för mig,
att vi kunde gifta oss.

— Nå, kom ni verkligen tillbaka till V—stad? frågade
hon litet överraskad.

— Ja, visst kom jag tillbaka, svarade han och fortfor
litet trevande: Följande höst... i oktober, tror jag. Ja,
i september är det ju fem år sedan ni gifte er? Ja visst,
då var det i oktober. Vi spelade ett par veckor i V—stad,
men jag sökte ^r öyerallt, i teatersalongen, på gatorna.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 20:01:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/irrgang/0137.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free