Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II - Nionde kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
262’ ERNST LUNDQUIST
och han tänkte, att hon kanske önskade gossen skulle
heta så. Han ämnade därför ge prosten det beskedet,
att barnet skulle döpas till Gunnar Volmer, men i
det samma hörde han Yvonne återigen upprepa
namnet ehuru denna gång med ett så omisskännligt uttryck
av fasa och ovilja, att han tänkte: »Nej, det där är bara
några hemska fantasier hon har; om hon velat, att
gossen skulle heta Volmer, hade hon nog sagt mig det
förut))... och han vände sig till den väntande prästen
och sade:
— Döp gossen till Gunnar.
Någon tid därefter, sedan Yvonne var någorlunda
återställd, berättade han henne denna lilla episod. Hon
svarade icke ett ord, men då hon efter ett ögonblick
reste sig för att gå in till sig, svimmade hon, innan
hon hann till dörren, och han måste springa fram och
fånga upp henne i sina armar. Svaghet efter
sjukdomen, trodde han. Men första gången hon kunde gå ut
ensam, gjorde hon ett besök på pastorsexpeditionen för
att be prosten ur kyrkboken radera ut namnet Volmer,
som hennes son fått i misstag. Alla prostens
bedyranden, att det var hon som misstog sig, tjänade till
ingenting, och han måste gå efter kyrkboken och låta
henne med egna ögon övertyga sig om, att sonen
endast var döpt till Gunnar. Då först blev hon lugn. Men
denna historia kom sedan ut i staden och gav första
anledningen till ryktet, att konsulinnan var
sinnesrubbad, — ett rykte, som snart fick en stark
bekräftelse genom det ohyggliga, som tilldragit sig i
barnkammaren den där natten, då sköterskan måste med
våld vrida yxan ur Yvonnes hand.
Vilket hemskt ljus strömmade nu ej också in över
den tilldragelsen! Tor kände sitt hjärta svälla av det
djupaste medlidande med Yvonne. Om hon varit brotts-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
