Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
man det inte ändå; men si, här kan man bli
president, om man duger till det. Well, då sa’ jag
till’n, att jag inte precis hade tänkt på å bli
president, fast inte ville jag säja ifrån mej
presidentplatsen, om det amerikanska folket
nödvändigt ville ha mej. Men jag sa’ att jag hade en
vådlig lust för å skrifva i tidningarne å roa folket
och upplysa dem om sanningen i alla saker, och
att jag skulle tycka om att framdeles få mej en
tidning, och att jag då skulle göra den till den
styfvaste tidning i hela Amerika.
“Ja, ja, gå på, du,” sa’ gråseriman, “hvem vet,
livad som kan bli af dig med tiden! Du är qvick
och läraktig, och sådana ha allti Guds välsignelse
me sej.”
Ackurat så sa’ han, och det kände jag mej
glad för.
Det är så mycke nya och märkvärdiga saker,
som jag ser och hör nu om dagarna. Det skulle
vara trefligt att tala om det alltsammans; men jag
får omöjli tid till det. Ett par saker är det, som
jag måste berätta den här gången. Det första,
jag skulle säja, är, att jag nu har träffat en
amerikansk riksdagsman. Han heter så mycke som
John Lind och är från Minnesota. Det bar sej
så till, att jag häromdan gick in på Hemlandet för
att få mej sista numret af tidningen. Som jag
allti har varit höflig ända från min födelse, bocka’
jag mej och sa’: “god dag, jäntelmän!” “Hallå,
Jan Olson!” ropa dom. “Hur står det till, och hur
går det med gråseri?” Och så vände sej Bohman
till en obekant man, som stod i butiken, och sa’:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
