Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Del. I. Järn- och stålmanufakturindustrien - I. Allmän översikt - Teknikens utveckling - Industriens lokalisering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15
för England: Tin plate; Wrought iron & steel tubes; Wire, anchors, chains, nails,
bolts, screws & rivets; Galvanized sheet, hardware, hollow-ware, tinned & japanned
goods & beadsteads; Cutlery; Tool & implement; Blacksmithing; Needle, pin, fish-hook &
button; Lock & safe trades;
för Tyskland: Hela gruppen "Metallverarbeitung, Eisen und Stabi", alltså grupperna
Eisengiesserei. Schwarz- und Weissblechherstellung, Klempner, Blechwaren, Stiften,
Nageln, Drahtseilen, Grobschmiede, Zeug-, Sensen- und Waffenschmiede, Feilenhauer, Ei-
serne Kurzwaren, Näh- und Stecknadelfabrikation, Nadlerwaren und Drahtwaren,
Schreibfedern, Schlosserei, Blitzableitern.
Det följer redan av produktionens mångskiftande sammansättning och
de olika formerna för dess statistiska redovisning, att fullt jämförbara
siffror ej kunnat erhållas, men tabellen ger dock gott stöd åt den allmänna
uppfattningen, att den produktionstekniska ståndpunkten i vårt land, där
det viktigaste utvecklingsskedet synes ha infallit under de senaste tvenne
decennierna, ännu ej nått upp i full nivå med de tidigare utvecklade tyska
och amerikanska industrierna (siffran för England är av vissa anled-
ningar för låg).
Järnmanufaktureringens relativt stora kraftbehov torde här i landet Industriens
hava ägt en dominerande betydelse för denna industrigrens lokalisering. l°ka
^s
ering.
Sant är visserligen, att denna faktor under äldre tider ej gjorde sig fullt
så starkt gällande, då handarbetet alltjämt dominerade, men som den
uppspirande förädlingsindustrien till stor del anknöt sig till den gamla
järnindustrien, vilken sedan äldsta tider varit förlagd till de på vatten-
kraft rika delarna av vårt land, förefunnos ända från början goda möj-
ligheter att tillgodose förädlingsindustriens hastigt växande kraftbehov.
Som redan antytts, är anledningen till denna kombination med den
egentliga järnhanteringen att söka i de förmåner, som integration i all-
mänhet medför. Härtill kommo dessutom åtskilliga andra fördelar med
de gamla järncentra, såsom en arbetarstam med sedan många genera-
tioner nedärvd yrkesskicklighet vid järnets behandling, tillgång till
bränsle (träkol) m. m. Ofta blev emellertid nu nämnda del av manu-
faktureringsindustrien mindre lyckligt belägen vad kommunikationerna
beträffar, vilket intresse den mera självständigt arbetande manufaktu-
reringen däremot vid anläggandet av nya företag kunde bättre tillgo-
dose. Uppkomsten av sådana mera fristående företag underlättades
vidare högst väsentligt av industriens fortgående elektrifiering och
kraftindustriens utveckling, varigenom en del lokala band lossades.
Härigenom kunde en allt större del av industrien förläggas till städerna
eller deras omedelbara närhet med deras bättre kommunikationer, rik-
ligare tillgång till arbetskraft och bostäder, bättre avsättningsförhål-
landen m. m., liksom till andra framför allt i kommunikationsavseende
bättre belägna platser.
A tabell 2 (sid. 108) visas siffermässigt hithörande fabrikers lokali-
sering år 1913. Härav framgår huru allmänt spridd över hela landet
denna industri är. Räknat efter totala tillverkningsvärdet gör sig dock
en tydlig koncentration till Södermanlands, Värmlands och Gävleborgs
län gällande, vilka län tillsammans redovisa nära hälften av hela till-
verkningen. Av Södermanlands stora produktion faller huvudparten
på den s. k. Eskilstunaindustrien, under det i Värmlands och Gävle-
borgs län de höga siffrorna härleda sig från järnbruken. Av de ensam-
stående järn- och stålvarufabrikerna representera de i Eskilstuna be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
