- Project Runeberg -  De svenska järn- och metallmanufakturindustriernas utveckling /
18

(1923) [MARC] Author: Gösta Delling - Tema: Metals
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Del. I. Järn- och stålmanufakturindustrien - I. Allmän översikt - Industriens organisation och storleksförhållanden - Tillverkningsekonomi

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

18
ANTAL FÖRETAG OCH ARBETARE FÖRDELADE PA STORLEKSGRUPPER I
SVERIGE, U. S
. A. OCH TYSKLAND.
Sverige 1913
Företag .. .
Arbetare .
U. S. A. 1909
Företag .. ..
Arbetare .
Tyskland 1907
Företag ..
Arbetare
Av 100 arbetare respektive företag falla å
företag med nedanstående arbetarantal
< 50 51—100
81.5
26.9
79.S
16.0
90.3
42.4
6.8
10.4
8.8
13.3
5.3
14.9
101—500 501-1 000 > 1 000
11.1
53.8
9.9
41.2
4.1
31.1
0.6
8.9
l.i
14.7
0.2
6.4
0.4
14.8
0.1
5.2
Anm. För Tyskland äro endast företag med över 5 arbetare medräknade; gjuterier
ingå ej.
Såväl i Sverige som U. S. A. är gruppen på 101—500 arbetare efter
arbetarantalet räknat den förnämsta, under det de verkliga storföre-
tagen (över 500 arbetare) hos oss spela mindre roll än i både U. S. A.
och Tyskland. Att de förut anförda genomsnittssiffrorna för Tyskland
ställde sig så låga, måste tydligen tillskrivas det stora antalet småföre-
tag, vilket medför, att den hos oss såväl som i U. S. A. viktigaste storleks-
gruppen (101—500 arbetare) i Tyskland erhåller mindre relativ be-
tydelse.
Tillverknings
ekonomi.
Beträffande en så mångskiftande och olikartad produktion som järn-
och stålmanufaktur, är det utan vidare tydligt, att de ekonomiska för-
hållandena ställa sig vitt skilda för olika tillverkningsgrenar, och en
generell beräkning av hela industrigruppens produktionskostnader har
därför knappast något större värde. Detsamma gäller i viss mån de en-
skilda tillverkningsgrenarna, enär vid blandad tillverkning företagens
bokföring vanligtvis ej möjliggör en tillförlitlig självkostnadsberäk-
ning, frånsett det förhållandet, att man även i de fall, där bokföringen
fyller högt ställda krav på modernitet, måste räkna med avsevärda
approximationer vid kostnadsfördelningen. I en del fall, särskilt beträf-
fande mera specialiserade tillverkningsgrenar, hava dock mera tillför-
litliga svenska uppgifter kunnat erhållas och komma i det följande
under resp. specialavdelningar att närmare diskuteras.
Av utländska kostnadsberäkningar hava endast i vissa fall ameri-
kanska uppgifter kunnat erhållas ur den officiella amerikanska indu-
stristatistiken. I de fall, då dessa visat sig kunna jämföras med svenska
kostnadsberäkningar, framgå dock vissa generella drag, som i detta sam-
manhang torde böra framhållas.
Sålunda visar det sig, att de amerikanska råvarukostnaderna liksom
bränslekostnaderna i förhällande till varuvärdet sä gott som undantags-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 8 00:39:12 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/jarn1923/0024.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free