Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Del. I. Järn- och stålmanufakturindustrien - I. Allmän översikt - Tillverkningsekonomi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
19
löst ställa sig avsevärt lägre än de svenska, vilket förhällande måste
finna sin förklaring i lägre material- och bränslepriser. A andra sidan
visa sig arbetslöner och tjänstemannalöner i U. S. A. i allmänhet upp-
taga större andel av de totala kostnaderna än i värt land. Vad arbets-
lönerna beträffar, förklaras detta givetvis av den höga amerikanska lö-
nestandarden, varemot de administrativa lönernas höjd i U. S. A. må-
hända kan ingiva förvåning, då man ju i allmänhet med den större pro-
duktionsskalan vill förbinda relativt lägre administrations- och andra
"allmänna" kostnader. Detta är också otvivelaktigt fallet med indu-
strier på samma produktionstekniska ståndpunkt, men förefinnas i detta
avseende stora skiljaktigheter, vilket här åtminstone inom flera bran-
scher helt säkert är fallet, så torde a priori ingenting med visshet kunna
utsägas om dessa kostnaders relativa höjd.
Som redan antytts, måste såväl råvarukostnaderna som ock i all hu-
vudsak bränslekostnaderna anses bestämda av respektive varors pris-
lägen i olika länder. Vad först bränslefrågan beträffar, så utgör denna
helt säkert det område, där förutsättningarna för vår inhemska industri
äro minst gynnsamma jämförda med utlandets. Visserligen är här
bränslet icke av fullt så vital betydelse som inom den egentliga järn-
hanteringen, men inom flera av här ifrågavarande tillverkningsgrenar
är dock bränslebehovet högst betydande. I möjligaste mån fullständiga
siffror över bränsleförbrukningens sammansättning återfinnas i föl-
jande tabell, som utarbetats på grundval av den av kommerskollegium
för bränslekommissionens räkning verkställda specialundersökningen
av industriens bränslebehov.
JÄRN- OCH STALMANUFAKTURERINGENS BRÄNSLEFÖRBRUKNING AR 1913.
Bränsleslag
Kolbränsle
Torv
Ved, träavfall och sågspån
Träkol
Olja, bensin och sprit
Gas
Summa
Total bränsle-
förbrukning
vid fristående
fabriker
Härdnings-,
glödgnings-,
torknings-m. fl.
ugnar
Galvaniserings-,
förtennings-
ni. fl. ugnar
Smides-
härdar
Procentuell andel efter reduktion till
ekvivalens med stenkol
77.9
2.5
15.3
3.8
0.5
lOO.o
85.2
0.5
10.4
1.8
0.7
1.4
lOO.o
91;7
3.6
4.7
100.0
91.9
0.7
2.8
4.6
100.0
Som framgår av tabellen är det huvudsakligen stenkol och koks som
kommer till användning. Avsevärda kvantiteter träbränsle konsumeras
visserligen, men vid omräkning efter värmevärde till ekvivalens med
stenkol uppgå dessa för de fristående järn- och stålmanufakturfabri-
kerna ej till mera än cirka 15 %. Som synes får kolbränslet ännu större
relativ betydelse, om man undersöker bränsleförbrukningen vid de vik-
tigaste slag av ugnar, som förekomma vid järnets manufakturering, var-
vid en bättre bild av den totala järnmanufaktureringens bränsleför-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
