- Project Runeberg -  De svenska järn- och metallmanufakturindustriernas utveckling /
21

(1923) [MARC] Author: Gösta Delling - Tema: Metals
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Del. I. Järn- och stålmanufakturindustrien - I. Allmän översikt - Tillverkningsekonomi

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

L
M
nomsnittliga tyska grosshandelspriserna är 1913 och motsvarande pri-
ser cif Stockholm, erhåller man följande resultat:
Angkol, kr. per ton
Kokskol, » > >
Koks, » > »
Tyskland ’)
10.68—11.36
11.23—12.12
14.69—15.58
Cif Stockholm
20.oo
19.35
24.30
De svenska prisuppgifterna avse emellertid huvudsakligen engelska
kol, som i kvalitet vanligen äro de tyska något överlägsna, varför pris-
skillnaden i verkligheten ej blir fullt så stor, som ovanstående siffror
utvisa. Därtill kommer, att även den utländska industrien i många fall
drabbas av betydande inlandsfrakter. I allmänhet torde man emeller-
tid kunna utgå från att kostnaderna för översjöfrakten betungar vår in-
hemska industri som en direkt merkostnad å bränslet. Vid tiden när-
mast före kriget (år 1913) varierade exempelvis fraktsatserna för Eng-
lands ostkust—Stockholm omkring ett medeltal av 5 s. 5 d. per engelskt
ton eller 4.92 kr. per metriskt ton.
Vad råmaterialfrågan beträffar är den svenska industrien betydligt
bättre ställd. Med vissa undantag är nämligen vårt land i detta av-
seende i stort sett fullt självförsörjande, varjämte stora kvantiteter av
halvfabrikat av järn och stål levereras till utländska manufakturverk
för att där vidare förädlas. Det må i detta sammanhang endast på-
minnas om de stora exportartiklarna smidda och varmvalsade stänger,
tubämnen och valstråd. Av material är det egentligen endast plåt, som
i större omfattning hämtas utifrån (särskilt bleckvaruindustrien är i
stor utsträckning hänvisad till främmande material), varjämte under
tiden före kriget användningen av utländskt stångjärn och valstråd
något tilltagit i omfattning.
Utländska prisförhållanden å dessa tvenne viktigaste artiklar, stång-
järn och plåt, återfinnas i tabell 4 (sid. 109). Då ingen tillförlitlig svensk
prisstatistik står till buds, meddelas härnedan den officiella statistikens
genomsnittsvärden å den svenska produktionen år 1913, vilka siffror
dock möjliggöra en summarisk jämförelse.
Stångjärn: Grovjärn . .
Mediumjärn
Finjärn
Plåt: Grov och medium
Tunnplåt
Välljärn
Kr. per ton
162
158
162
186
Götjärn
Kr. per ton
157
154
165
163
180
Särskilt i ögonen fallande äro de tyska priserna på såväl stångjärn
som plåt, vilka högst väsentligt understiga våra. Sammalunda är fallet
M Enligt prisnoteringar i tidskriften Technik und Wirtschaft.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 8 00:39:12 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/jarn1923/0027.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free