Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Del. I. Järn- och stålmanufakturindustrien - I. Allmän översikt - Tillverkningsekonomi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
23
Årsinkomst
Under 800 kr
800—1 199 kr
1200—1799 kr
Över 1800 kr
Summa
Gruppen järn-
stål- och metall-
manufaktur
/o
I genomsnitt för
övrig industri utom
järnhantering och
mekanisk verkstads-
industri
o/
/a
4.4 2.4
23.3 31.0
52.4 57.1
19.9 y.5
lOO.o lOO.o
dast av porslinsfabriker, fönsterglasbruk, musikinstrumentfabriker och
bryggerier. Därjämte är att märka att siffrorna för dessa sistnämnda
grupper avse årsförtjänst, för gruppen järn-, stål- och metallmanufak-
tur däremot endast säsongförtjänsten under en driftsäsong av cirka 9
månader, vilket gör den verkliga skillnaden ännu större.
Ungefär motsvarande tyska arbetslöner återfinnas i följande tabell,
vilka uppgifter basera sig på en undersökning av Deutsche Metallarbei-
terverband för år 1910.
TYSKA ARBETSLÖNER (1910).
Tråddragerier
Pressverk
Maskinsmedjor
> Kleineisenzeugwerke»
Smedjor
Betning, glödgning och förzinkning
Genomsnittlig dagsförtjänst i kr.
Vid tidlön
3.33
3.85
3.64
3.51
3.55
3.50
Vid
ackordalön
4.78
4.49
5.15
3.62
4.71
4.13
Medel-
förtjänst
4.21
4.oo
4.61
3.56
3.85
3.93
Frånsett den ökning, som de allra sista åren före kriget möjligen
kunna ha medfört, låg tydligen den tyska löneskalan avsevärt lägre
än vår. För andra länder hava motsvarande uppgifter ej varit tillgäng-
liga, men en jämförelse mellan de allmänna löneförhållandena inom
järnindustrien (se tabellen å följande sida) tyder på ännu sämre löne-
villkor inom Österrike, under det att den amerikanska lönestandarden
åter ligger ojämförligt högre. Därtill kommer, att arbetstiden såväl i
Tyskland som Österrike varit något längre än hos oss.
En jämförelse mellan arbetslönernas relativa andel i produktions-
kostnaderna i Sverige och U. S. A. visar dock ingalunda så stor skill-
nad, som arbetslönernas absoluta höjd låter förmoda. Detta förklaras
av att den amerikanska industrien till stor del förstått borteliminera
olägenheten av de höga lönerna genom att reducera behovet av mänsk-
lig arbetskraft medels högtstående maskinell och teknisk utrustning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
