Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Del. I. Järn- och stålmanufakturindustrien - II. Tillverkningen av dragen järn- och ståltråd samt vissa arbeten därav - Dragen tråd - Utrikeshandel och tullskydd - Tillverkningens organisation
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
32
Tråd av klenare dimensioner (under 1.5 mm.) drog före ’/i« 1911 en
tull av 8 kr. per 100 kg., vilket då förändrades till följande tullsatser:
1.5—0.5 mm. tjocklek kr. 7:— per 100 kg.
<0.5 „ ., „ 9 : - „ 100 „
För mellandimensionerna innebar detta en sänkning av tullskyddet
(av fintråd under 0.5 mm. förekom ingen nämnvärd import) ; emellertid
belades samtidigt galvaniserad och förtent tråd med 15 % tillägg, vilket
förutom att motväga ovannämnda tullnedsättning väsentligt ökade skyd-
det å övriga dimensioner. Jämför man siffrorna före och efter 1912 för
resp. rubriker "med ytbeläggning" och nu gällande "förzinkad och för-
tent" finner man också en icke oväsentlig relativ nedgång i importen,
men i vad mån detta förhållande är att tillskriva vanlig förkopprad
tråd, som ingick i rubriken "med ytbeläggning" men numera är lik-
ställd med vanlig tråd utan ytbeläggning. är omöjligt att avgöra. Huvud-
sakligen har importen, särskilt vad grövre tråd beträffar, kommit från
Tyskland.
Exporten, som före kriget i stort sett uppgick till samma kvantitet som
importen, skedde då huvudsakligen till Tyskland, England och Frank-
rike och utgjordes förnämligast av fintråd; av värdesiffrorna synes
framgå, att denna såväl som den övriga exporttråden var av avsevärt
högre kvalitet än den importerade.
Tillverk- Beträffande den svenska trådindustriens organisation är redan nämnt,
ningens or- a ^ , j e n övervägande delen härav är förlagd till våra järnverk, av vilka
gamsation. f l e r a & r o f^gg^a me([ ett större eller mindre tråddrageri. Denna kom-
bination med järnframställningen har givetvis ur vissa synpunkter sina
fördelar, men har också medfört en splittring av produktionen på ett
stort antal produktionsenheter. Den relativt enkla tillverkningsproces-
sen och den likaledes jämförelsevis enkla maskinella utrustning, som
kräves, gör måhända, att stordriftens fördelar ej så markant framträda.
Dock finner man, att denna tillverkning utomlands utvecklats till en
verklig storindustri. Så redovisa exempelvis i U. S. A. 1909 de trenne
största tråd- och trådvarufabrikerna (över 1 000 arbetare) sammanlagt
över 43 % av hela denna industrigrupps arbetarantal liksom över 30
% av hela antalet företag nå över 1 miljon dollars tillverkningsvärde.
Att därstädes denna koncentration möjliggjort tekniska förbättringar
och rationellare drift framgår också av de i följande översikt angivna
genomsnittliga tillverkningsvärdena per arbetare inom de olika storleks-
grupperna:
1000 $
företag med under 5 000 $ tillverkningsvärde 3.oo
„ 5 000—20 000 $ ., 2.40
„ 20 000—1000 000 $ „ 3.17
„ över 1000 000 $ „ 5.2i
Att vår svenska trådindustri i koncentrationsavseende skulle kunna nå
lika långt kan väl näppeligen ifrågasättas. Dels arbetar nämligen var
trådindustri till stor del med kvalitetsmaterial, för vilket marknaden gi-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
