- Project Runeberg -  De svenska järn- och metallmanufakturindustriernas utveckling /
33

(1923) [MARC] Author: Gösta Delling - Tema: Metals
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Del. I. Järn- och stålmanufakturindustrien - II. Tillverkningen av dragen järn- och ståltråd samt vissa arbeten därav - Dragen tråd - Tillverkningens organisation - Tillverkningsekonomi

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

33
vetvis är mera begränsad, och dels kan tillverkningen av ordinär han-
delstråd knappast påräkna större omfattning än i lyckligaste fall hela
hemmamarknaden, enär större export av träd och trådarbeten, fram-
ställda av utländsk råvara, knappast kan tänkas komma till stånd. Det
kan emellertid ej förnekas, att vår trådtillverkning särskilt under det
sista årtiondet såväl tekniskt som organisatoriskt betydligt modernise-
rats, och detta gäller såväl de egentliga ståldragerierna som de, vilka
framställa ordinär järntråd.
Vad slutligen avsättningsorganisation och prispolitik beträffar, så har
icke sammanslutnings- eller kartellrörelsen vunnit något som helst in-
steg inom denna tillverkningsgren. Detta är emellertid en företeelse som
ingalunda är speciell för värt land. Så ha exempelvis icke ens i Tysk-
land, kartellernas hemland par preference, de självständiga träddrage-
rierna lyckats ena sig om gemensamt uppträdande, trots att detta vä-
sentligt skulle stärkt deras gentemot de starkt organiserade trådvals-
verken synnerligen prekära ställning1
). Denna intressemotsättning mel-
lan trådvalsverken och träddragerierna har saknat större motsvarighet
i vårt land tack vare den vanligen förekommande kombinationen dem
emellan.
Ett försök till jämförelse mellan trådtillverkningens ekonomi i Sverige Tillverknings-
och U. S. A. återfinnes i nedanstående sammanställning: ekonomi.
PRODUKTIONSKOSTNADER VID TILLVERKNING AV DRAGEN TRAD.
Materialkostnad
Arbetslöner
Bränsle och kraft
Tjänstemannalöner
Övriga regie- och driftskostnader .. ..
Kapitalkostnader
Vinst
Nettoförsäljningspris
Sverige 1913
Företag
I
%
69.0
14.0
4.8
1.4
| 6.5
4.3
100.0
II
%
66.3
9.6
4.4
13.9
5.8
100.0
III
%
65.3
11.6
4.1
2.2
6.1
2.0
8.7
100.0
Genomsnitt
%
67.2
12.2
4.5
J 10.2
5.9
100.0
Kr.per
ton
168.30
30.44
11.29
25.47
14.87
250.3-
U. S. A. 1909
Genomsnitt
%
53.6
20.6
3.3
4.3
8.8
lOO.o
Kr.per
ton
120.50
46.4i
7.38
9.90
19.70
J 21.08
225.00
Genomsnittssiffrorna för Sverige omfatta trenne företag med en sam-
manlagd produktion av 7 617 ton och äro vägda efter resp. företags till-
yerkningskvantiteter. Siffrorna för U. S. A. hänföra sig till gruppen
"Wire mills", d. v. s. självständiga tråddragerier ej kombinerade med
järn- eller stålverk. Deras betydande tillverkning av tråd och trådar-
beten av andra metaller än järn och stål (främst koppar) har i kalky-
a
) Den under 1909 års tryckta konjunkturer i samförstånd med valstrådskartellen bil-
dade sammanslutningen "Konvention fur gezogene Drähte und Drahtstifte" upplösie-
redan efter tvenne år.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 8 00:39:12 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/jarn1923/0039.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free