Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Del. I. Järn- och stålmanufakturindustrien - II. Tillverkningen av dragen järn- och ståltråd samt vissa arbeten därav - Dragen tråd - Tillverkningsekonomi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
34
len kunnat frånskiljas; däremot ingå i ovanstående genomsnittssiffror
även manufaktureringsvärdet å smärre kvantiteter trädarbeten. Jäm-
förbara siffror för den totala tillverkningskostnaden för de bada län-
derna kunna ej lämnas, beroende pä att kapitalkostnader ej ingå i den
amerikanska beräkningen.
De svenska tillverkningskalkylerna gälla alla förädling av inhemsk
valstråd, vilket förklarar den stora skillnaden mellan råmaterialkost-
naderna i de båda länderna. Till jämförelse må nämnas, att de sven-
ska tråddragerier, som förädla inköpt valstråd, för denna år 1913 i
genomsnitt erlade 143—147 kr. per ton för mjuk martin (hård martin
för högre kvalitetstillverkning ställde sig väsentligt dyrare — upp till
närmare 200 kr. per ton). De amerikanska tråddrageriernas genom-
snittspris för "wire rods" uppgick däremot endast till kr. 111.50 (1909)
och de engelska till kr. 128.20 (1907), under det de tyska valstrådspri-
serna lågo ännu lägre. Medelpriset å till Sverige från Tyskland impor-
terad valstråd utgjorde exempelvis år 1914 endast kr. 97.90 (inklusive
tull kr. 122.90). Av allt att döma fingo emellertid de självständiga tyska
träddragerierna erlägga ett betydligt högre pris än valstrådskartellens
exportpris.
Arbetslönerna uppgå såväl absolut som relativt till väsentligt högre
belopp i U. S. A. än hos oss, vilket förklaras av U. S. A:s ojämför-
ligt högre lönestandard. På grund av den höga tekniska ståndpunkt,
som industrien i sistnämnda land i allmänhet intager, hade man anled-
ning antaga, att kapitalkostnaderna därstädes skulle ställa sig avsevärt
högre än hos oss. Detta kan emellertid tyvärr ej med säkerhet avgöras,
enär den amerikanska statistiken ej redovisar kapitalkostnader (skillna-
den mellan det amerikanska tillverknings- och försäljningspriset inbegri-
per nämligen förutom dessa kostnader även vinst). Vad Sverige beträffar.
synas våra kapitalkostnader dock ställa sig anmärkningsvärt låga och
uppgingo exempelvis vid företag III i föregående tabell endast till 2 %.
Det tillvägagångssätt, som vanligen användes vid företagande av av-
skrivningar, gör emellertid alla dylika uppgifter föga tillförlitliga.
Den jämförelsevis stora kraft- och bränsleförbrukningen bringar den
svenska tillverkningen i en ogynnsam ställning, vilket tydligt framgår
av en jämförelse mellan de svenska och amerikanska siffrorna. En
beräkning av den amerikanska och engelska industriens bränsleför-
brukning ger emellertid till resultat ej mindre än 0.75 respektive 0.98 ton
stenkol per ton dragen träd (råvaruframställningen oberäknad), och med
dessa siffror som utgångspunkt skulle man erhålla ännu större skillnad
mellan svenska och utländska bränslekostnader. Sannolikt använda
emellertid både den amerikanska och engelska industrien avsevärt mera
ånggenererad kraft än den svenska, varför den svenska bränsleförbruk-
ningen avsevärt torde understiga de nyss anförda kvantitetssiffrorna.
Vid en bränsleförbrukning motsvarande den amerikanska och ett kol-
pris av 20 kr. per ton, vilket här torde utgöra ett minimipris, skulle näm-
ligen de svenska kostnaderna uppgå till ej mindre än 15 kr. per ton
färdig vara. Då de verkliga kostnaderna så betydligt understiga detta
belopp, måste man antaga, att den svenska industrien, vad enbart kraft-
behovet beträffar, intager en betydligt mera gynnad ställning än den
amerikanska.
Över huvud taget bör observeras, huru synnerligen varierande produk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
