Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Del. I. Järn- och stålmanufakturindustrien - II. Tillverkningen av dragen järn- och ståltråd samt vissa arbeten därav - Linor - Produktionsutveckling samt in- och utförsel - Tillverkningsekonomi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
36
Ökningen hänförde sig huvudsakligen till stora leveranser grövre linor
(av 1.5 mm. och grövre tråd) från Tyskland, vilket land jämväl intog un-
gefär samma ställning som England beträffande tillförseln av finare li-
nor (under 0.5 mm. tråd). De mest ordinära dimensionerna (1.5—0.5
mm. tråd), som alltjämt varit den största importartikeln, äro däremot
huvudsakligen av engelskt ursprung.
Tullsatserna å linor liksom duk av tråd hava sedan 1892 utgjort det
dubbla mot tullen å tråd och sålunda ställt sig på följande sätt (före
denna tid tullbehandlades linor som ej spec, järnvaror):
TULLSATSER OCH PRISUPPGIFTER A LINOR AV JÄRN- OCH STÅLTRÅD.
Tråildiameter
1.5 mm. eller grövre: obetäckt
förzinkad eller förtent
1.5—0.5 mm.: obetäckt
förzinkad eller förtent
Under 0.5 mm.: obetäckt
förzinkad eller förtent
Tullsats
2l
/e 1892—
»/ii 1911
fr. o. m.
«/ö 1911
Import-
medelpris
år 19141
)
Export-
medelpris
år 19142
)
Kr. per 100 kg.
\ 8.00
|
/ 16.00
9.oo
10.35
14.oo
16.10
18.00
20.70
| 39.00
J 68.00
158.00
52.oo
93.00
182.00
i
Då linor av galvaniserad tråd torde vara de allmännast förekom-
mande, betydde tydligen 1911 års tullrevision ett avsevärt stärkt tull-
skydd, särskilt för de grövsta och finaste dimensionerna. I betraktande
härav verkar den samtidigt inträffade importökningen av grövre linor
ganska förvånande, särskilt som just denna grupp åtnjuter det relativt
kraftigaste skyddet. Vidare föll på samma grupp huvudparten av vår
export, som före kriget huvudsakligen gällde de skandinaviska länderna.
Till belysande av den svenska industriens tillverkningskostnader åter-
ges å följande sida vissa uppgifter från tvenne företag år 1913 med en
sammanlagd tillverkning av 810 ton eller cirka 83.5 % av landets årstill-
verkning. Medeltalen äro vägda efter resp. företags tillverkningskvan-
titeter.
Den anmärkningsvärt höga råvarusiffran tyder på att det använda
råmaterialet är att räkna till tråddrageriernas kvalitativt högst stående
produkter (genomsnittsvärdet å trådproduktionen utgjorde 235—240 kr.
per ton). Den svenska industriens egentliga underlägsenhet gentemot den
utländska torde också ligga i bristande förutsättningar för framställ-
ning av billig råvara för produkter, på vilka högre kvalitetsanspråk ej
ställas; själva linslagningen är nämligen en så pass enkel process, att
någon av tekniken förorsakad nämnvärd förskjutning av övriga kost-
nadselement näppeligen torde få förutsättas. Det höga genomsnlttsvär-
’) Beräknade.
2
) Deklarerade.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
