Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Del. I. Järn- och stålmanufakturindustrien - IV. Tillverkningen av spik, stift och hästskosöm samt bult, mutter och skruv - Spik, stift och hästskosöm - Råvarutullens betydelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
47
ländsk råvara (valstråd) åren närmast före kriget otvivelaktigt befann
sig i stark tillväxt1
), äger det ett visst intresse att undersöka betydelsen
av råvarutullen. Den största svårigheten, som möter en dylik under-
sökning, är att avgöra, i vilken utsträckning råvarutullen utnyttjats.
Beträffande de halvfabrikat av järn och stål, vilka i huvudsak utgöra
järnmanufakturens utgångsmaterial, är nämligen skillnaden mellan det
svenska och det importerade materialets kvalitet i allmänhet högst be-
tydande, och då denna kvalitetsskillnads betydelse för prisbildningen i
varje särskilt fall givetvis ej låter sig uppskattas, så lämna material-
priserna endast föga ledning vid ett bedömande av tullens utnyttjande.
Här nedan liksom i övriga fall, där denna fråga gjorts till föremål för
undersökning, hava därför alla beräkningar baserats på det antagan-
det, att tullen å utgångsmaterialet helt utnyttjats eller m. a. o. med sitt
fulla belopp fördyrat råvaran.
Vad spiktillverkningen beträffar, är detta otvivelaktigt också fallet.
Priserna å exempelvis tysk valstråd understego nämligen även med tul-
len tillagd rätt avsevärt priset ä svensk vara, vartill kommer, att den
uppfattningen allt mera gjort sig gällande, att det utländska materialets
kvalitet för trådspiktillverkningen visat sig fullt tillfredsställande, var-
för kvalitetsskillnaden näppeligen kunnat motivera ett överpris å svenskt
material. Att vår trådspikindustri icke desto mindre till större delen
baserats å inhemsk råvara, torde åtminstone delvis få tillskrivas möj-
ligheten att för detta ändamål tillgodogöra sig utskottsmaterial. I
ännu högre grad är detta fallet vid tillverkningen av klippspik.
Svårare ställer det sig emellertid att avgöra frågan om tullens utnytt-
jande i de fall, där uteslutande svenskt material just pä grund av dess
överlägsna kvalitet kommer till användning. Ett typiskt exempel härä
erbjuder bland här behandlade tillverkningsgrenar sömindustrien. Då
ingen konkurrens med utländskt material i dessa fall kommer ifråga,
torde råvarutullens betydelse för materialkostnaderna ej med visshet
kunna fastställas.
Under ovan angivna förutsättning, d. v. s. råvarutullens fulla utnytt-
jande, har här nedan råvarutullen jämte den effektiva tullen för vissa
fabrikat beräknats och uttryckts i % av manufaktureringskostnaden,
vilken med stöd av föregående produktionskalkyler beräknats ur ex-
portmedelprisen för är 1914. Hänsyn har härvid tagits till följande
approximativt kalkylerade avfallsprocent, nämligen för hästskosöm 25
BERÄKNING AV RAVARUTULL OCH EFFEKTIV TULL FÖR SPIK
OCH HÄSTSKOSÖM.
Nominell tull Kr. per 100 kg.
D:o i % av exp. medelpris 1914 ..
Råvarutull Kr. per 100 kg
Effektiv tull Kr. per 100 kg.
D:o i % av manuf.-kostnad
Klipp-
spik
777 C
6.50
34.2
2.85
3.65
61.3
Hästsko-
söm
776 D
lö.oo
41.8
3.13
11.87
112.0
Rälsspik
778 A
3.oo
12.0
2.68
0.32
3.0
Trådspik
777 B
6.50
19.7
2.63
3.87
32.3
776 B
15.oo
35.7
2.63
12.37
81.i
*) Jämför sid. 30.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
