Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Del. I. Järn- och stålmanufakturindustrien - IV. Tillverkningen av spik, stift och hästskosöm samt bult, mutter och skruv - Spik, stift och hästskosöm - Råvarutullens betydelse - Skruvar, bultar, nitar och muttrar - Produktionsutveckling samt in- och utförsel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
48
%, trådspik 5 %, rälsspik 7 % och klippspik 14 %, allt beräknat å den
färdiga varans vikt. Dessa procenttal äro beräknade med stöd av de
uppgifter över materialförbrukningen, som av vissa specialföretag läm-
nats till kommerskollegii förut omnämnda (sid. 20) specialutredning.
De här valda exemplen visa, huru starkt det effektiva tullskyddet va-
rierade. Under det att beträffande hästskosöm skyddet sålunda täckte
mera än de totala manufaktureringskostnaderna, nådde det vid rälsspik-
tillverkningen ej högre än 3 % av samma kostnader.
Vad trådspiktillverkningen beträffar, kan det vara av intresse att
undersöka skyddet för själva spiktillverkningen, d. v. s. om dragen träd
i stället för som ovan valsträd tages som utgångsmaterial. Prisskill-
naden mellan valstråd och den vanligen använda dragna tråden utvisar,
att manufaktureringskostnaden i sa fall ej når högre än till omkring
20 % av priset. Under antagande av att tråd av mera än 1.5 mm:s
diameter kommer till användning och utan hänsyn till avfall, som här-
vid torde sakna betydelse, uppgick den effektiva tullen i förhållande
till manufaktureringskostnaden till följande höjd:
trådspik över 45 mm. längd 30.3 %
„ under 45 „ ’ „ 125.0 %
Skruvar, bultar, nitar och muttrar.
Under det att träskruvtillverkningen redan tidigt ganska allmänt an-
tog karaktären av fabriksmässig massfabrikation, tillverkades länge
huvudparten av järngängad skruv och mutter liksom bultar och nitar
inom den egentliga verkstads- och maskinindustrien i omedelbart sam-
band med de artiklar, för vilka de voro avsedda. Svårigheten låg näm-
ligen däri, att en mängd olika gängmått användes, och först sedan dessa
standardiserats (tidigast genom Whitworths system) kunde massfram-
ställning för avsalu uppstå.
Vår officiella statistik redovisar åren 1886—1891 en träskruviabrik
med 30—60 arbetare1
). F. n. finnas visserligen åtskilliga företag, som
i mindre skala ägna sig ät dylik tillverkning, men så gott som hela
den redovisade tillverkningen faller på en enda fabrik (Hagfors). Till-
verkningen bedrives där efter fullt moderna principer med en tekniskt
synnerligen högt stående maskinell utrustning.
Uppgifter om tillverkningens kvantitet äro tillgängliga frän 1896 och
återfinnas å diagram 5, och tabell 10 (sid. 116). Särskilt i ögonen fallande
är produktionens obetydliga utveckling under 1900-talets första 6 år,
under vilken tid ökningen i den inhemska konsumtionen till största de-
len täcktes genom en stegrad införsel. Frän denna tid företedde där-
emot införseln en väsentlig nedgång, under det att den inhemska till-
verkningen ett par år senare utvisade en synnerligen kraftig stegring
— frän 289 ton 1909 till 641 år 1914. Export av någon betydelse före-
kom ej före världskriget.
Träskruvar belades 1888 med en tull av 20.oo och 30.oo kr. per 100
kg. för resp. över och under 75 mm. längd. Åren 1892 och 1911 infördes
följande tullsatser:
0 Hagfors, anlagd 1884.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
