Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Del. I. Järn- och stålmanufakturindustrien - VIII. Tillverkningen av bleck- och plåtvaror - Produktionsutveckling - Organisationsförhållanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
77
tydelse. Huru utvecklingen fram till tiden närmast före kriget möjlig-
gjorts dels av den enormt stegrade inhemska förbrukningen, som i allt
högre grad tillgodosetts av den inhemska fabrikationen, och dels av en
betydande exportstegring framgår av följande siffror:
1881 1912
Konsumtion i 1 000 kr 771 7 073
Införsel i % av konsumtion 23.3 16,8
Utförsel i % av tillverkning 6.9 26.5
Produktionsstatistiken möjliggör endast ett särskiljande av plåtkärl
och bleckslagerivaror och detta endast tidvis. Av föregående tabell fram-
går emellertid den dominerande ställning, som plåtkärlstillverkningen in-
tagit. Särskilt har tillverkningen av emaljkärl (av plåt), som daterar sig
ända från mitten av 1800-talet, visat sig synnerligen livskraftig och be-
drives numera i större skala förutom vid ett specialverk1
) (Kockum) vid
trenne verk med blandad tillverkning (Eskilstuna Stålpressnings A.-B.,
Carl Lunds Fabriks A.-B., Malmö och Olofström); tillhopa uppgavs
denna tillverkning vid krigstidens slut sysselsätta omkring 1 500 arbe-
tare. Av övriga tillverkningar intaga mejerikärl och bleckemballage
mera framskjutna platser. Att märka är slutligen, att stälpressningsfa-
brikerna vid sidan av tunnplåtsarbeten utföra en del grövre pressnings-
arbeten för verkstadsindustrien, varjämte en betydande del av plåtkärls-
tillverkningen avsattes direkt till separatorindustrien.
Som av föregående tabell framgår, hade den genomsnittliga företags- Organisa-
storleken vid tiden närmast före världskriget nått en helt annan höjd än tionsförhål-
tidigare. Genomsnittssiffrorna giva emellertid en föga verklighetstrogen landen.
bild av storleksförhållandena, enär bland ifrågavarande företag tvenne
markant skilda grupper kunna spåras. Den ena av dessa, till vilken det
stora flertalet arbetsställen höra, utgöres nämligen av smärre bleck-
och plåtslagerier, som endast sysselsätta några få arbetare, under det
att inom den andra, som bland ett antal mindre företag även omfattar
ett tiotal sådana med över 100 arbetare återfinnes emalj- och mejcri-
kärlstillverkningen jämte övriga produkter av de moderna stålpress-
ningsmetoderna samt bleckemballagetillverkningen. Produktionen vid
dessa verk är i allmänhet väl organiserad med genomförd storproduk-
tion, ehuru föga specialiserad. Ett betydelsefullt undantag från denna
regel utgör dock tillverkningen av emaljkärl, där, som redan nämnts,
ett stort specialföretag förekommer. Mindre lyckligt organiserad synes
tillverkningen av hinkar och baljor m. fl. dylika hushållsartiklar vara.
Denna produktion har nämligen upptagits av ett stort antal obetydliga
verkstäder, särskilt i Småland och Västergötland, vilka tidvis legat i
skarp konkurrens om den inhemska marknaden.
En jämförelse med den konkurrerande främmande industrien (förnäm-
ligast den danska och tyska) ger i viss mån bilden av en längre driven
koncentration än inom den svenska. För Danmark uppgick nämligen
*) Produktionen av emaljgods vid vårt största verk uppgick till följande belopp:
år 1894 35 ton
„ 1898 234 „
„ 1903 905 „
„ 1908 1410 „
„ 1913 2 068 „
<
;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
