Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Del. I. Järn- och stålmanufakturindustrien - VIII. Tillverkningen av bleck- och plåtvaror - Organisationsförhållanden - Utrikeshandel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
78
1913 det genomsnittliga arbetarantalet till cirka 66 per företag, för Tysk-
land år 1907 till nära 70 (om för ernående av jämförbarhet med svensk
industristatistik företag med mindre än 10 arbetare frånskiljas), under det
motsvarande svenska siffra år 1914 ej nådde högre än 41. Då våra större
exportföretag i det stora hela väl tåla en jämförelse med utlandets, torde
den svenska underlägsenheten tvivelsutan böra tillskrivas den stora mas-
san småföretag. Undersöker man exempelvis den tyska bleckvaruindu-
strien, som har sin tyngdpunkt i Sachsen och där utvecklats ur de fordom
talrikt förekommande plåt- och bleckhamrarna, så finner man de medel-
stora företagen synnerligen talrikt förekommande, under det dessa i vårt
land spela en relativt obetydlig roll. Särskilt för smärre bleckvaror,
som i särskilt hög grad äro underkastade smakens och modets växlingar,
torde denna företagsstorlek med sin större anpassningsförmåga erbjuda
god konkurrenskraft, särskilt då de i Tyskland av denna industri flitigt
anlitade mässorna och specialutställningarna effektivt ersätta en dyrbar
försäljningsorganisation.
Redan förut har påpekats den utveckling mot ökad självförsörjning
med avseende å ifrågavarande produkter, som ägt rum efter tullskyddets
införande (se sid. 77). Sedan 1890-talets början har detta skydd, som
av följande tablå framgår, undergått endast obetydliga förändringar:
TULLSATSER A BLECK- OCH PLATVAROR AREN 1882—1911.
Förgyllda eller försilvrade
Förnicklade, polerade, lackerade m. m
Utan s. n. ytbetäckning: 20—1 kg
under 1 kg
w/8 1882») 2i/6 1892») J
/12 1911
Kronor per kg.
0.70
0.15
0.35
0.15
0.15
1.00
0.50
0.50
0.20
0.20
1.00
0.40
0.50
0.15
0.20
Som i det följande något närmare belyses, visade sig detta tullskydd
relativt rikligt tillmätt, och det torde hava varit av stor betydelse för
ovannämnda utveckling mot ökad självförsörjning.
I möjligaste mån jämförbara siffror över in- och utförselns samman-
sättning äro sammanställda i följande tabell. Man finner att exporten till
allra största delen utgöres av emaljvaror; vid vårt största emaljverk gick
exempelvis normalt cirka 85 % av produktionen på export. Jämväl plåt-
och bleckkärl visa ett mindre exportöverskott. Normalt torde exempel-
vis omkring halva totalproduktionen av mjölkflaskor funnit avsättning
utomlands. Dessutom hava smärre kvantiteter lackerade bleckvaror ex-
porterats till Norge.
På den inhemska marknaden åter har den främmande konkurrensen
varit kännbarast beträffande lackerade och blanka bleckvaror samt me-
jerikärl. De tvenne förstnämnda artiklarna härstamma sä gott som ute-
slutande från Tyskland, under det att ifråga om mejerikärl Danmark
*) Vid mera än 10 kg. vikt per st. utgick tullen för överskjutande vikt med endast 4
öre per kg. (1882—1888 2 öre).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
