Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Del. I. Järn- och stålmanufakturindustrien
- X. Tillverkningen av handels- och byggnadsgjutgods
- Tekniska data
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
X. Tillverkningen av handels- och byggnadsgjutgods.
Förutom den tillverkning av gjutgods, som finner sin användning
som delar till maskiner, tillverkas vid gjuterierna en mängd olika ar-
tiklar, vilka omedelbart efter gjutningen eller efter en vanligen endast
obetydlig vidare bearbetning äro konsumtionsfärdiga. Dessa artiklar,
som sålunda ej ingå som halvfabrikat inom järn- eller verkstadsindu-
strien, sammanfattas vanligen under benämningen handels- och bygg-
nadsgjutgods. Häri inbegripes även s. k. sanitetsgjutgods.
De tekniska betingelserna för denna tillverkning sammanfalla i stort Tekniska
sett helt med tillverkningen av maskingjutgods. Framställning av han- <
*
»
<
«
•
delsgjutgods direkt ur masugn torde numera ej förekomma i vårt land
utan uteslutande ske genom omsmältning av tackjärn, vanligen i s. k.
kupolugn. Av tackjärn användes i all huvudsak engelskt och tyskt
kokstackjärn, stundom dock med tillsats av svenskt träkolstackjärn.1
)
Vid tillverkning av handelsgjutgods kräves nämligen ofta stor lättflu-
tenhet, vilken egenskap det svenska träkolstackjärnet framför allt på
grund av sin ringa fosforhalt ej besitter, varjämte det sistnämnda ej
i prisbillighet kan tävla med det utländska. Sådant gjutgods, som är
avsett att aduceras, torde dock tillverkas uteslutande av svenskt vitt
tackjärn. Det härtill använda tackjärnet måste nämligen om möjligt
vara fritt från föroreningar, enär vid den färskning, som aduceringen
avser (se nedan), dessa legeringsämnen frånsett kolet endast i ytterst
ringa grad bortskaffas ur järnet. För konst- och s. k. fingjutgods
användas slutligen specialblandningar med för svenskt tackjärn främ-
mande halter av fosfor och andra föroreningar.
För framställning av smidbart gjutgods torde numera stålgjutning
vad här ifrågavarande artiklar beträffar knappast förekomma. Där-
emot framställes en betydande mängd handelsgjutgods genom aduce-
ring, vilket förfarande, som bekant, innebär, att icke smidbart gjutgods
omvandlas till smidbart järn genom upphettning i pulveriserad järn-
malm. Denna metod kommer hos oss särskilt till användning vid fram-
ställandet av smärre rör och rördelar, båtsmiden, trädgårdsredskap,
verktyg av olika slag m. m.
*) Sedan tillverkning av svenskt kokstackjärn för gjuteriändamål under år 1917 på-
börjades vid Oxelösunds järnverk, har dock en del av gjuteriernas behov fyllts därifrån.
Ar 1915 upptogs även vid en del svenska masugnar tillverkning av träkolstackjärn med
en fosforhalt av 1% %, lämpligt för gjuteriändamål.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Jan 8 00:39:12 2024
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/jarn1923/0101.html
