Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Del. I. Järn- och stålmanufakturindustrien - X. Tillverkningen av handels- och byggnadsgjutgods - Produktionens utveckling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
96
Metoden att framställa tackjärnsgjutgods anses hava uppkommit sam-
tidigt som man lärt sig framställa tackjärn. Tillverkningen bedrevs
dock länge endast genom gjutning direkt från masugn, och vårt första
egentliga gjuteri för omsmältning av tackjärn anlades först på 1760-
talet i Stockholm. Av våra nuvarande större gjuterier med special-
tillverkning av handelsgjutgods torde Ankarsrum vara det äldsta, näm-
ligen från början av 1800-talet, men flertalet härstamma först från år-
hundradets senare hälft, såsom Nävekvarn från 1850, Skoglund och Ol-
sons gjuteri i Gävle från 1874, Huskvarna från 1876 och Norrahammar
från 1877.
Likaså var aduceringsmetoden tidigt känd (redan på 1600-talet) och
upplevde under 1800-talet en stark blomstring, innan stålgjutning från
martinugn började undantränga densamma för tillverkning av grove
smidbart gjutgods. I värt land kom emellertid aduceringsmetoden ej i an-
vändning förrän under 1800-talets senare hälft, samtidigt som tillverknin-
gen av aduceringstackjärn upptogs som specialitet vid svenska masugnar.
Sveriges första aduceringsverk anlades exempelvis i Torshälla 1868,
men nedlades efter endast ett tiotal är. Av de nu existerande aduce-
ringsverken daterar sig det äldsta (A.-B. P. A. Larssons gjuteri och
aduceringsverk i Eskilstuna) först från år 1890 och Norrahammars
aduceringsverk från 1897. Det sistnämnda, liksom Arvikaverkens vid
tiden närmast före kriget anlagda aduceringsverk, framställer dock hu-
vudsakligen maskingjutgods för egen förbrukning. Det från år 1905
härstammande aduceringsgjuteriet i Västerås, liksom Limhamns adu-
ceringsverk, framställer däremot huvudsakligen handelsgjutgods för
avsalu.
Den totala tillverkningen av gjutgods, såväl handels- som maskingods,
sedan 1896 framgår av nedanstående tabell.
TILLVERKNING AV TACKJÄRNSGJUTGODS AREN 1896—1920.1
)
Årligen
1896—1900
1901—1905
1906—1910
1911—1915
1916—1920
Icke aducerat
Ton
69 686
69 981
100 733
131 015
151 704
1000 kr.
13 318
13 891
20 884
29 882
96 226
Aducerat
Ton
176
284
1303
3 095
4139
1 000 kr.
94
119
570
1378
5 274
Den officiella statistiken skiljer numera ej på handels- och maskin-
gods, och endast för år 1913 finnes en dylik uppdelning verkställd. En-
ligt denna skulle av den till 142 495 ton uppgående tillverkningen av
icke aducerat gjutgods med ett värde av 32.8 milj. kr. omkring 30 000
ton med ett värde av 9.5 milj. kr. utgöras av handelsgjutgods, därav emal-
jerat gjutgods till ett värde av 322 810 kr. Av den totala tillverkningen av
handelsgjutgods representerade de förut nämnda fem specialföretagen
den ojämförligt största delen med tillsammans nära 20 000 ton.
*) I siffrorna ingår ej gjutgods framställt direkt ur masugn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
