Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Del. I. Järn- och stålmanufakturindustrien - X. Tillverkningen av handels- och byggnadsgjutgods - Produktionens utveckling - In- och utförsel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
97
Även det aducerade gjutgodset utgöres till största delen av maskin-
gjutgods. Med stöd av primärmaterialet till kommerskollegii special-
undersökning kan nämligen förbrukningen av aducerat gjutgods inom
lantbruksmaskinindustrien1
), inom vilken tillverkning dylikt maskän-
gods finner sin huvudsakliga användning, år 1913 beräknas till omkring
2 017 ton, varför av den till 3 287 ton uppgående totala tillverkningen på
sin höjd 1270 ton kunde hava utgjort egentligt handelsgjutgods.
In- och utförseln av handels- och byggnadsgjutgods åren 1907—1920 In-och ut-
återfinnes i tabell 26 a (sid. 139). I tabellen har upptagits dels sådant forsa.
gjutgods, som i nu gällande taxa specificerats, och dels de rubriker av
ospecificerat icke smidbart gjutgods, som med någorlunda säkerhet kunna
antagas utgöras av handelsgjutgods. En i alla avseenden tillfredsstäl-
lande uppdelning mellan handels- och maskingjutgods tillåter handels-
statistikens nuvarande uppställning icke, men i de i tabellen anförda
slutsummorna ingå dock i allt väsentligt alla de varor, som bilda de
"stora" artiklarna vid våra egna gjuterier. En jämförelse mellan dessa
slutsummor och de förut för år 1913 angivna tillverkningssiffrorna bör
sålunda, om än med vissa reservationer, kunna tillmätas ett visst värde
vid bedömandet av graden av vår självförsörjning på detta område liksom
av gjuteriernas avsättningsförhållanden. En dylik jämförelse (för år
1913) ger följande resultat:
Räknat efter
vikt
Införseln i % av konsumtion 12.6
Utförsel i % av tillverkning 7.2
In- och utförselns närmare sammansättning år 1913 framgår av sam-
manställningen å följande sida, där samma indelning som i tabell 26 a
bibehållits, men där tillika värdesiffror angivits.
Som av siffrorna ifråga framgår, bildades de ojämförligt viktigaste in-
förselposterna av radiatorer och värmeelement samt värme- och låg-
tryckspannor. Beträffande de förstnämnda artiklarna kunde under ti-
den 1907—1914 ingen ökning av införseln spåras, vilket däremot var
fallet med de sistnämnda. Konsumtionen av samtliga dessa artiklar
torde emellertid under nämnda tid avsevärt hava ökats, vilken ökning
sålunda, vad radiatorerna beträffar, måste hava täckts av den inhem-
ska tillverkningen. Denna tillverkning, som i vårt land daterar sig
från omkring år 1906, bedrevs vid tiden närmast före kriget vid trenne
gjuterier, av vilka två företag år 1913 representerade en sammanlagd
produktion av cirka 3 630 ton med ett värde av omkring 0.653 milj. kr.
Tydligen tillgodosågs sålunda större delen av landets behov vid denna
tidpunkt av inhemsk tillverkning. Värme- och lågtryckspannor till-
verkades likaledes redan före kriget vid ett par gjuterier, men denna
tillverkning spelade dock en mindre roll i jämförelse med importen, som
huvudsakligen fått täcka det växande behovet av dessa artiklar.
Den därnäst viktigaste importposten bildades av tabellens rubrik
kamflänsrör etc, som omfattar en mängd specificerade varor, bland
*) Gruppen "lantbruksmaskiner" jämte Norrahammars bruk i nämnda undersökning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
