Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Del II. Metallmanufakturindustrien - II. Malmförekomst och metallframställning - Koppar och därmed likställda metaller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
149
frän större delen svavel, innehåller cirka 3 % % koppar. Denna koppar
utvinnes enhgt den s. k. Hendersonska extraktionsprocessen genom
röstning tillsammans med koksalt, varvid större delen av kopparn
ut
Tinn
i.s
11
1 f o r m
, a v l ö s l i
g kopparklorid. Denna utlakas med svavelsyra
och utfalles med järn till s. k. cementkoppar, hållande 70—80 % koppar
vilken slutligen raffineras i flamugn. Efter extraktionen av kopparn
innehålla bränderna cirka 60 % järn och utgöra en värdefull järnmalm
(purple-ore), vilken vanligen briketteras. Vid verket bearbetas numera
• f oe
wa
Te n f
^a n a n d r a
svavelsyrefabriker, varjämte raffinering av den
vid bulitelma framställda bessemerkopparn här äger rum Denna rå-
koppar torde utgöra huvudparten av de senare årens betydande koppar-
import från Norge (se tabell 6, sid. 182).
..timnlfr^Si ^ i f^ ^ f f ö r b u n d n a
bristen på koppar utövade ett utomordentligt
stimuleiande inflytande pa den svenska produktionen. Så anlades i början av 1918 ett
Z h S r r k
• b e
£r b e t n
,i n
g a v
^bränder i Oskarshamn med en kapacitet av 60 000
on bränder per ar. Falu kopparverk utförde nyanläggningar för återupptagande av
K S » l k
X °C h e
" ,
? y S t a r t a t f Ö r e f a g
’ /öpmgs hy§a, stod h ö s Ä ? 8 rnstaT
tor samma ändamål, om an med mera provisoriska anläggningar, samt hade vid Leiiel-
gruvan anlagt ett modernt anrikningsverk. Vidare gjordes g
från sTatsmak.erna^Ts da
mivpi!na n S t
f
r a n
fn m g
ia r
ia , t
Tf å
f% S t å n d i n h e m s k
tillverkning av elektrolytkoppar vilken
hlZ Krn
iÅf±^ b e d r l v
( f i Sverige. Sålunda bildades under statens medverkan et"
T V Ä S V " ett elek ro ytverk i Västerås. Verket, som kom igång i slutet
*„vip h , « r • • i * m tlUv
frkni
?gskapacitet av 5 000 ton per år och tillverkningen
M u n / • P ? m
.k 0 P a V m
? l m
T
f r a n
^enska gruvor jämte vissa smältverksprodukter
1917 Ä P ° T k0PPa
7erk. I samma syfte anlades (på enskilt initiativ) under år
i l , TH k
°r f r a m
nt a
? m g a v
elektrolytkoppar ur kopparskrot och koppar-
a s fri* v Ä b a
™ / T i Ä e ] u t v e c k l a s
™ s t ö r r e
betydelse före fredsslutet, då
don ingivna införseln gjorde fabrikationen ekonomiskt ohållbar. Under åren 1918—1920
uppgick nämligen den totala tillverkningen av elektrolytkoppar till endast följande belopp
1918 31 ton
1919 654 „
1920 277
ochf
u!r
ifir
nd
vTÄje?gruF
van h a T K g l ^ " T * ! * ^ * * « * * i * kopparvitriol
Pen inhemska produktionen av råkoppar har alltsedan 1870-talet ej
kunnat tacka det inhemska behovet. Från cirka 50 % exportöverskott
ännu i början av sagda årtionde sjönk den nämligen ned till 4 5 % av
konsumtionen vid århundradets slut. (Se tabell 4.) Trots den från denna
tid oerhört stegrade konsumtionen har denna emellertid sedermera i allt
högre grad kunnat tillgodoses av den inhemska tillverkningen. Den sedan
århundradets början ej betydelselösa exporten av oarbetad koppar, som
1 huvudsak gått pa Tyskland, utgjordes tidigare huvudsakligen av skrot
numera däremot till väsentlig del även av egentlig koppar.
Av den inhemska kopparkonsumtionen faller huvudparten på de s k
metallverken för framställning av halvfabrikat och slutfärdig manu-
laktur; 1 avsevärd omfattning användas härvid kopparns legeringar
såsom massing, brons, nysilver m. m. Jämväl i den kemisk-tekniskä
industrien mgar koppar som viktig råvara; så omsattes exempelvis, som
lorut nämnts, hela tillverkningen av metallisk koppar vid Falu koppar-
verk 1 kopparvitriol. vv
Nickel framställdes fordom vid tvenne verk, nämligen Kleva och Såg- Nwkel.
myra. förutom a nyssnämnda platser förekomma i vårt land flera malm-
fyndigheter, som dock föra alltför låg nickelhalt för att ekonomiskt kunna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
