Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Järnhandtering i Norrbotten under 1600- och 1700-talen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
krig drogos öfver landet, gjorde sig kännbara äfven här.
Verket fick icke tillgodonjuta de förmåner, som genom
privilegierna tillagts detsamma. Genom vådeld förstördes 1714
societetens nederlagsvaror i Torneå stad, och 1716 plundrade
ryssarne de i samma stad upplagda brukseffekterna. Fienden
härjade i bygden, och den 11 jan. 1717 blef Kengis bruk
sköfladt och brändt af kosackerna. Folket förskingrades
genom hunger och flykt, och verket föll i ödesmål.
Det dröjde emellertid ej många år, innan bruksdriften ånyo
upptogs. Flere af de gamla delägarne i Bergslagssocieteten
hade visserligen skiljts från sina lotter, men de kvarstående
erhöllo 1721 förnyelse och utökning af 1699 års stora
privilegier. Kengis sattes nu åter i stånd, Junosuando masugn
ombyggdes, bruksdriften fortgick år efter år med ej så
obetydligt utbyte — det var störst 1738 — och snart uppfördes
i stället för den gamla förfallna masugnen vid Tornefors
en ny, som var färdig till pådragning 1744. Denna var
belägen vid Palokorva litet längre ned vid Torneå älf.
Någon fullt tillfredsställande vinst synes bruksrörelsen
dock ej heller nu ha gifvit. Bland orsakerna härtill nämnas
olyckor af skilda slag och särskildt svårigheten att komma i
åtnjutande af de i privilegierna utlofvade förmånerna. Ofvan
åberopade landskamrer Öhrling framhåller utom dessa
orsaker äfven följande: »Man torde finna få Bergverks
inrättningar i Riket af det slag, som erhållit disposition om
Räntor, eller rättighet att få dem i Bruks-betjening
förvandlade, att hafva kommit till välbestånd. Antingen måste sådant
härrört af desse hjälpmedels otillräcklighet, eller Allmogens
ovilja eller och Bruksegarnes därigenom föranlåtne mindre
välbetänkta hushållning, som slutat sig med betydelige
Croneskulder för Räntor m. m. och fastän flere skäl tid efter annan
verkat anstånd med betalning därföre, likväl gifvit tillfälle
att fördjupa Bruket allt mera i skuld, som ändteligen
ruineradt detsamma.»
Af delägarne afgingo den ene efter andra. En af
participanterna ansåg dock »Torneå-bergsrörelse både möjlig och
angelägen, at snart förhjälpa til bättre drift och förkofran,
så til allmän nytta, som ortens och interessenternas förmån.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
