Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Den tidigaste järnframställningen i vårt land - A. Osmundjärnet ur sjö- och myrmalmer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
den redan tidigt berömda handeln med Kalmar- och
Blekingejärn grundade sig. Detta järn var ett slags
halvfabrikat, som ägnade sig utmärkt till export.
På många ställen i Småland har man funnit ända
till 400 sådana järnstycken.
Den tidigaste framställningen av järn baserade
sig på den ymniga förekomsten av sjö- och
myrmalmer (jord- eller grusliknande avlagringar av
orent järnoxidhydrat eller järnkarbonat). Under
vintern, då myrar, kärr och sjöar lågo tillfrusna,
gick man, rustad med långa skopor och krattor, till
de ställen, där man väntade sig påträffa malmen,
högg hål på isen och började kratta och skrapa
med skoporna på bottnen tills man bragt i dagen
en försvarlig hög av järnhaltig, rostbrun dy eller
jord. Detta ”örket”, som det kallades, innehöll
stora mängder av järnoxidhydrat, som tämligen
lätt kan förvandlas till metalliskt järn. Först
torkades örket vid en stor eld, så att det blev som
ett pulver. Dess vidare bearbetning skedde i en
primitiv ugn, som eldades med ved och utgjordes
av ett par över en häll eller kring en grop
uppresta stenar. Ur denna primitiva ugnstyp
utvecklades sedan osmundskällingar och blästerverk av
olika slag och storlek. Någon större hetta behövdes
ej för malmens smältning; man erhöll små
järnklumpar, som hopsvetsades vid en annan härd. De
sålunda erhållna järnstängerna högg man i
glödande tillstånd medelst yxa i små, lika stora bitar
om ungefär 4 hekto och behandlade dem på nytt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
