Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Den tidigaste järnframställningen i vårt land - B. Den första gruvbrytningen och hyttanläggningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
möter oss, utan en som redan växt sig stark och
blivit bland de främsta och rikast givande i landet.
Redan tidigt på 1200-talet måste bergshanteringen
sålunda ha tagit fast fot i Dalarna och norra
Västmanland och i mitten av 1300-talet i de sydvästra
delarna av sistnämnda provins samt i Närke. Från
och med 1400-talet tog gruvdriften sin början i
Värmland, men först mot slutet av 1400-talet börja
gruvor upptagas i Uppland, Södermanland och
Gästrikland.
Den tidigaste malmbrytningen ur de
mellansvenska bergen torde man sålunda med största
sannolikhet kunna förlägga till senare hälften av 1100-talet.
Denna gestaltade sig givetvis något omständligare
och svårare än myrmalmsupptagningen. Under det
att den senare bedrevs av bönderna i vanliga fall
endast som binäring under vintern, då
jordbruksarbetet vilade, erfordrade gruvbrytningen en mera
reglerad och tidskrävande drift. Bergsmannen
måste företaga malmbrytningen på våren och
sommaren med en hel skara av drängar och pigor.
Samtidigt måste också jordbruk och kreatur skötas
och vinterförråden av livsmedel förnyas.
Till en början var nog brytningen ganska
primitiv och oreglerad. Efter snösmältningen drog man
nedifrån dalen upp till berget och började lösbryta
malmen, där den trädde i dagen som klumpar eller
streck eller där det tunna moräntäcket ej alltför
mycket försvårade dess framskaffande. Detta
lösbrytande var det tänkbarast primitiva. Med hackor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
