Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Gustav Vasa gjuter nytt liv i bergsbruk och järnindustri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Han strävade ävenledes att göra gruv- och
hytteväsendet oavhängiga av hansans mellanhandlare.
Gustav försökte göra sitt folk självt till handlare
och lära dem förädla råvaran.
På nyinrättade domäner lät han påbörja
införandet av stångjärnssmide, år 1528 började de första
hammarsmedjorna sin verksamhet. Lindes och
Nora bergslagar blevo förebilder för
stångjärnstillverkningen, bland dem den berömda
Kungshammaren. Osmundjärnet skulle omarbetas till
värdefullt stångjärn och först som sådant gå till utlandet
för att ge större vinst.
Konungen förstod även att sätta fart i driften.
En ny arbetsperiod begynte. Nya hyttor och
hammare uppfördes, nedlagda eller illa skötta bergverk
togos åter upp, såsom i Dannemora och Filipstads
bergslag, gruvorna länspumpades och spelen
återställdes. I Filipstad bodde vid denna tid omkring
50 bergsmän; Rämen och Gåsborn (1 hushåll) lågo
ännu öde. Gustav sörjde för att masugnarna
underhöllos ordentligt. År 1540 förbjöd han att
skatterna betalades med osmundstycken, varöver
bergsmännen blevo mindre belåtna, enär betalning med
osmund var för dem bekvämare och billigare. För
bättre kontroll lät han uppsätta noggranna
inventarielistor och jordeböcker. Han inkallade tyska
smältare och smeder, vilka anställdes som förmän.
Genom agenter (såsom Stephan Saxe) lät han
värva bergssakkunniga (t. ex. Markus
Klingenstein, vanligen kallad Markus Hammarsmed), som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
