Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Gustav Vasa gjuter nytt liv i bergsbruk och järnindustri - 4. Vårt bergväsen utvecklas till verklig storindustri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ögon. Emellertid gingo finnarna så småningom upp
i den övriga befolkningen. Längst behöllo de sitt
språk i de västra delarna av Värmland och Dalarna,
där alla stora socknar ännu i dag ha sina
Finnmarker. Rena och oblandade finnar träffas dock
numera sällan; endast i nordvästra Värmland och
angränsande delar av Norge finnas ännu omkring
500 finska avkomlingar; de andra ha blandat sig
med svenskarna.
Arbetet i gruvorna bedrevs nu i ökat omfång,
nya gruvor upptäcktes, i synnerhet där finnar
slagit sig ner; så i Grythytte och Hällefors, där även
en silvergruva upptäcktes, som bearbetades en
kortare tid. På riksdagen i Norrköping 1604
bestämdes ännu en gång, att oarbetat osmundjärn ej mer
skulle få utföras ur landet. Däremot ökades
stångjärnsexporten med varje år. Från 1543 till 1569
utfördes årligen i medeltal 4,253 ton, från 1571 till
1600 årligen 7,000 ton och från 1601 till 1636
årligen 8,500 ton.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
