Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Vårt land under 1700-talet den främsta järnproducenten i världen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förenade Polhems uppfinnargeni med Swedenborgs
forskningshåg.
Bergslagen blev nu den främsta järnproducenten
i världen. År 1740 levererade Sverige 40 % (det
egentliga Bergslagen 30 %) av allt tackjärn, som
tillverkades i världen. Det väldiga uppsvinget i
bergsbruk och hytteväsen, åtföljt av ett liknande
uppsving inom järnförädlingsindustrien, ökade
väsentligt landets och statens finanskraft. Nya
större masugnar anlades vid kraftigare vattenfall
och på sådana platser, där träkol var lätt att
anskaffa. År 1725 exporterades 41,115 ton gott, delvis
förarbetat järn; 1738 till 1747 framställdes årligen
65,000 ton tackjärn, 1781—1790 79,850 ton. Enligt
Swedenborgs uppgifter funnos i Sverige 1739
i Dalarna 79 masugnar och 47 hammare,
Västmanlands län 78 masugnar, Örebro län 177 masugnar
och 165 hammare, Uppland 24 masugnar och 18
hammare, Gästrikland och Hälsingland 6 masugnar
och 54 hammare, Södermanland 2 masugnar och
23 hammare, Östergötland 17 masugnar och 24
hammare.
Västmanland var sålunda ett malm- och
hytteland i större mått än något av de övriga
landskapen; i de till Västmanland hörande delarna av
Örebro län lågo de viktigaste hytt- och
hammarområdena. De förnämsta hyttorna i Dalarna
(Vikmanshyttan, Västansjö och Starbo) lågo söder om
Dalälven, de viktigaste hammarverken (Långfors,
Stjärnsund) på andra sidan älven.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
