Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 7. De lappländska malmförekomsterna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
världsberyktat och vuxit ut till det betydande
samhälle det för närvarande är. Från ”kyrkstaden”
med dess 2,000 invånare har man endast 7 km. till
Malmbergets stora gruvsamhälle. Av den
beryktade, av gamla dynamit- och fläsklådor o. dyl. högst
primitivt uppförda s. k. Kåkstaden ser man ej
längre något spår. Nu är platsen prydligt bebyggd
enligt en ordnad stadsplan och räknar omkring
10,000 invånare. Själva malmberget höjer sig över
Linaälvens och Vassariälvens dalgångar och är till
övervägande del jordtäckt och skogbeväxt; endast
på enstaka ställen har malmen legat blottad i dagen.
Högsta toppen, Välkomman, höjer sig 617 m. ö. h.
och 200 m. över Malmbergets bangård.
Vid de lappländska gruvorna behöver man i
allmänhet icke spränga ned djupa schakt och hissa
upp malmen och det onyttiga ”gråberget”, såsom
i våra övriga bergslager. De hissar, man ser här
och där över gruvfältet, äro blott avsedda för
uppstaplandet av gråberget i högar, som bli allt
kolossalare. Hittills har malmen huvudsakligen uttagits
genom pallbrytning i dagbrott, s. k. dagpallar,
terrassformiga avsatser med 15 à 20 m:s höjd, och
därvid ha fyndigheterna angripits från skärningar
och stollar, anlagda på olika nivåer i sidoberget.
Från dessa utfraktas malmen till rutschbanor, varå
den transporteras till de invid järnvägspåren
anlagda lastkajerna.
Under 1800-talet växlade Gällivare malmberg
upprepade gånger ägare och innehades slutligen av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
