Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 7. De lappländska malmförekomsterna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fullständiga förvandling och det storartade
uppsving, som hela trakten på ett fåtal år kunnat
uppvisa, är något enastående i hela landet och
påminner mera om Amerika. Man måste betänka, vilka
svårigheter som under den första bebyggelsen och
förberedelserna för gruvdriftens ordnande måste
övervinnas på grund av den totala frånvaron av
andra kommunikationer än båtstakning uppför
Kalixälv och den 10 mil långa vintervägen till
Gällivare.
Samhällets grundläggning kan sägas ha ägt rum
år 1900. Staten hade året förut upplåtit 178 har
mark till byggnadsplatser åt enskilda, och då
avsikten i första rummet var att bereda gruvarbetare
och andra enskilda personer egna hem, sattes
tomtpriset mycket lågt. Samtidigt upplät staten
mark, 241 har, åt bolaget för uppförande av
förvaltnings- och arbetarbostäder samt byggnader
erforderliga för malmbrytningen. Redan i slutet av
år 1900 hade ett samhälle uppstått i den forna
vildmarken, och därefter förändrades förhållandena
hastigt. Den 15 november 1902 var järnvägen till
Narvik färdig, och samma dag avgick det första
malmtåget dit. Den 2 januari 1903 öppnades
trafiken fullständigt, och lastningen av den första
malmångaren tog sin början.
De elektriska lokomotiven ta 40 vagnar i varje
tåg, och 14 sådana malmtåg per dag expedierades
före kriget. Tågmöten äga rum på nästan alla
stationer mellan Narvik och Kiruna. Trafiken är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
