Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Några ord om jernhandteringens ståndpunkt i Sverige vid början af år 1873
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fastän den svenska jernhandteringen varit stadd i en oafbruten utveckling,
både livad det framställda jernets beskaffenhet ocli mängd beträffar, så kan det
dock svårligen nekas, att Sverige bland de jerntillverkande länderna numera näppe-
ligen intager en så framstående plats, som det tillförene gjort; men detta beror,
såsom snart skall visas, hufvudsakligen på naturförhållanden, som gjort det omöj-
ligt för Sverige att så hastigt som flera andra tätbefolkade och med rikliga sten-
kolstillgångar försedda länder utveckla sin jernhandtering. Deremot befinner sig
densamma just för närvarande på ett öfvergångsstadium till en ny utvecklings-
period, under hvilken man har allt skäl att hoppas, att den skal komma att
förvärfva sig ett så framstående rum, som det är möjligt tor ett land, hviiket
icke i jernmalmsfältens närhet eger någon tillgång på fossilt bränsle
Långt ifrån att det svenska jernets beskaffenhet försämrats, har det som
saadt genom förbättrade framställningsmetoder tvärtom blifvit både renare, jem-
nare och tätare än förut, och äfven tillverkningsbeloppet har icke ovasendthgt
ökats, i det t. ex. jernproduktionen år 1870 var mer än 1 /2 gånger storre an
år 1860- men i jemförelse med flera andra länder har dock >~verigc en myc e
ringa jerntillverkning, hvartill kommer, att man med några få undantag anda
hittills icke till export framställt jern under annan form an tackjern, smaltstycken,
stång- och finjern samt stål. Det har med andra ord nastan endast varfl såsom
ämnes-jern eller stål, men icke såsom färdig vara, som det svenska jernet hittills
utkommit i verldshandeln, och manufaktureringen eller framställningen af iaidiga
jerneffekter har, om man undantager spiktillverkningen, icke ens varit så stoi,
att den kunnat fylla landets egua behof.
Att vårt jerntillverkningsbelopp är så ringa,*) beror mga unda på bristande
malmtillgångar, ty Sverige är tvärtom ganska rikt på jernmalmer, Jmtta dock
icke förekomma inom alla dess provinser, utan företrädesvis aro mskrankta till
vissa distrikt. Så förefinnas de största och mäktigaste jernmalmsfyndighetcina
*) Elliigt en i »The journal of the irou & Steel institute» meddelad ungefärlig upp
skattning af tackjernstillverkningen under är 1871 skulle den varit
i Storbrittanien..................................................................
» Förenta Staterna ..........................................................
» Frankrike ......................................................................
» Tyskland......... ......... ......................................................
» Belgien............................................... .............................
» Österrike ........................................................................
» Ryssland ........................................................................
» Italien............................................................................
»i Spanien ..................................
B Sverige tillverkades sagda år
162,500,000 ctr.,
47,800,000 »
33,750,000 »
31,250,000 »
22,400,000 »
11,250,000 »
8,250,000 »
1,875,000 »
1,800,000 »
7,028,391 ctr tackjern.
)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
