Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Några ord om jernhandteringens ståndpunkt i Sverige vid början af år 1873
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4
uti ett i NO. och SV. gående bälte, de gamles »Järnbärarland», som omfattar södra
delarne al Gefleborgs och Kopparbergs län, nordvestra delen af Westmanlands och
norra delen af Örebro län samt östra Wermland (se den bifogade kartan). Om man
i bältet inbegriper Winkärn i Kopparbergs län, så äro norr om detsamma inga
betydliga jernmalmstillgangar upptäckta förrän längst upp i Norrbotten, hvarest
mycket stora fyndigheter törefinnas vid Gellivara och några andra ställen; men
dessa jernmalmer hatva till följd af de svåra kommunikationerna och dessa trak-
ters ytterst glesa befolkning hittills dock endast helt obetydligt blifvit tillgodo-
gjorda. Söder om nyss nämnda bälte finnas dessutom högst märkliga jernmalms-
tillgangar, såsom Dannemora i Upsala län och några gruffält inom Stockholms,
Södermanlands och Östergötlands län. Vidare finnes nära södra ändan af sjön
Vcttern i Jönköpings län en stor malmfyndighet, Taberg, hvarjemte såväl sist
nämnda som ock Kronobergs län besitta icke obetydliga tillgångar af sjö- och
myrmalmer, hvilka äfven, ehuru i mindre myckenhet, förekomma i några andra län.
Fastän jernmalmstillgångarne äro högst betydliga, så äro de flesta grufvorna
föi närvarande dock icke i ett sådant skick, att några större malmmängder ur
dem årligen kunna upptagas, hvilket åter beror derpå, att malmbehofvet hittills
varit så ringa, att det äfven med de gamla anordningarne lätteligen kunnat fyllas.
Dessa förhållanden hålla emellertid nu på att väsendtligt omgestalta sig, och de
oupphörligen ökade malmbehofven komma derföre säkerligen snart nog att visa
nödvändigheten af en rationellare grufdrift. Men det första vilkoret för en för-
nuftsenlig malmbrytning är, att hvarje malmfält icke eges af mer än ett holag,
under det samma jerumalmsfyndighet i Sverige ofta är uppdelad i flere små lotter
eller utmål, som hvar för sig temligen sjelfstäudigt och utan behörigt samman-
hang med gruffältets öfriga delar bearbetas af olika egare. Flera sådana på
samma fyndighet upptagna grufvor hafva visserligen under de sednare åren blifvit
förenade under gemensamma bolag, men mycket återstår dock att i denna väg
göia, innan giufdriften kan komma på den ståndpunkt, som är erforderlig för en
både stor och billig samt för framtiden betryggad malmfångst.
b ör åvägabringande af en större jerntillverkning är det emellertid ingalunda
nog med att hafva goda malmtillgångar, utan dertill erfordras också den för
smältningen och det framställda jcrnets vidare bearbetande behöfliga bränsle-
mängden. I sjellva verket är det också just den knappa tillgången på bränsle,
som begränsar Sveriges jerntillverkning, ty stenkol förekomma endast i landets
sydligaste del, Skåne och möjligen södra Halland. Der varande stenkolslager
tillhöra sannolikt Liasformationen, men man har dock icke af de hittills funna
petrifikaterna kunnat med tull säkerhet afgöra, om stenkolsbilduingarne skola
räknas till den nämnde formationen eller till den öfversta och yngsta delen af
liias. Omöjligt äi för öfrigt icke, att stenkol också förefinnes under och må-
hända äfven inom Skånes kritformation. Ifuru härmed förhåller sig, är ännu ej
fullt utrönt, ty fastän stenkol vid Höganäs och på ett par andra ställen i den
nordvestra delen af Skåne ända sedan 1600-talet i ringa myckenhet blifvit brutna,
så är det dock först på de allra sista åren, som några mera omfattande och
genomgående undersökningar af dessa trakters stenkolstillgångar blifvit påbörjade.
I de öfriga delarne af Sverige finnes dess värre intet hopp om att påträffa sten-
kol, ty med undantag af de nämnda trakterna härstamma de bergarter, som bilda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
